Carlsborg med brännvin, Mozart, lättklädda damer-Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

Bilderna klickas för förstoring

Carlsborg

Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884.

“Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin“, lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats.

Lasarettet

Han syftade på att det från 1840-talet till 1884 fanns ett värdshus på platsen. Det kallades Carlsborg.

Ändå tidigare, på 1700-talet, var det en avrättningsplats på den här backen. En ödets ironi: där man en gång i tiden tog livet av folk ägnar man sig nu åt att rädda liv.

Galgbacken

I början av 1800-talet var Carlsborg ett lantställe åt en grosshandlare vid namn Mathias Söderström.

1849 startades ett värdshus här med en huvudbyggnad i två våningar och med två hus eller flyglar som var sammanbyggda med det stora huset. På huvudbyggnaden fanns ett torn och där fladdrade unionsflaggan eller en vimpel med texten Carlsborg. Det fanns en paviljong med salong och kägelbana, ett hus med musikläktare, flera uthus och stall.

Åren 1854-1884 drevs stället som sommarrestaurang av källarmästare C G Lundqvist. Han hade också restauration i Stadshuset, då även kallat Stadshotellet.

Låg först på Sätta

Till 1885 låg Carlsborg på Sätra nr 2, en av gårdarna i Sätra by, som då hörde till Hille socken. Men detta år avsöndrades Carlsborg från Sätra och var sedan en del av Gävle stad. Ägare till Sätra nr 2 var brukspatron Söderhjelm på Tolvfors.

Åren 1885-86 revs alla hus i Carlsborg för att bereda plats för lasarettet. Det hus som 1887 byggdes nära lasarettet var överläkarbostad och inte en ombyggnad av värdshuset som ofta har påståtts. Det framgår klart av Ture Karlströms bok om lasarettets historia och bekräftas i samtal jag haft med honom.

Välskött trädgård

Hur såg det ut kring värdshuset? Förutom de ovan nämnda husen tillkom snart en “varietébyggnad“, där lättare teaterstycken, farser och varietéer framfördes. Det fanns en välskött trädgård med ymnig grönska, lövträd, gångar och promenadstråk. Så småningom byggdes en karusell och det fanns en byst på en sockel (av vem?) och salutkanoner.

Det hela var omgärdat av staket. Två grindar var entréer.

Inte bara taskspeleri

Allmänt har det hetat om Carlsborg att det var ett skumt ställe med supande, varieté och taskspeleri i olika former. Uppfattningen bygger på Erik Söderströms originella och roliga Gävleminnen, där han berättar om punschdrickande, stjärtvickande damer, mest danskor och tyskor. Dessa damer uppträdde i varietéhuset och sjöng tvetydiga visor.

Detta är dock inte hela sanningen. Annonser i tidningarna ger en delvis annan bild.

Det förekom konserter med klassisk musik av Mozart, Schubert, Strauss, Verdi med flera – vilket inte alls nämns hos Söderström eller i musikavsnittet i Gävle stads historia. Musikgrupper, Hälsinge regementes musikkår, ja till och med Hovkapellet från Stockholm gav konserter på paviljongens musikläktare eller i någon av salongerna. Manskörer kunde även sjunga på huvudbyggnadens veranda.

Teater och folkfester

Det spelades teater. En specialitet för Carlsborg var historiska tablåer. En åskådliggjorde slaget vid Bomarsund på Åland, som ägde rum 1854 under Krimkriget. Det året byggde man på Carlsborg upp en kuliss som sprängdes under det att fyrverkerier och bengaliska eldar brändes av. Ljudillustrationerna var trummor och dunder från salutkanonerna.

Carlsborg var också platsen för diverse folkfester och karnevalsupptåg. På vintern var endast den upplysta skridskobanan öppen, men efter säsongsöppningen i maj var det fullt pådrag till slutet av september med barnfest och dans kring midsommarstången, “Alla barn i ring” och mycket annat.

En karneval

Den 21 maj 1882 var det en burlesk karneval och fest. Den anordnades av Gefle Frivilliga Skarpskytteförening. Karnevalståget utgick från läroverkets gård (nu Vasaskolan) med skarpskyttekårens “behornade medlemmar” spelande i täten.

Ibland släpptes ballonger upp. Åtminstone en gång följde en människa med.

Studentfesterna ägde rum på Carlsborg och då gick det mycket livligt till. Inga lärare utom gymnastikläraren, som tydligen var populär, inbjöds att vara med.

Brännvinsbord

Enligt en bevarad matsedel från 1860-talet gick utskänkningen till på följande sätt. På ett större bord var smårätter placerade ungefär som vårt smörgåsbord. Det kallades “brännvinsbord” och delikatesserna inmundigades stående och vanligen dracks tre snapsar till.

Därefter satte man sig till bords och åt lax i olika former, rökt renstek, grytstek eller rostbiff med brynt lök till. Rysk kaviar kostade lika mycket som hela brännvinsbordet. Vin, punsch och konjak höjde ytterligare humöret tills det var tid att gå in i varietébyggnaden och avnjuta underhållningen. Varietén kallades “Fröjden“.

Matsedel

Det var nog många som sörjde, då Carlsborg år 1884 stängdes för alltid med en hejdundrande fest. Men man kunde alltid trösta sig på Fenix, hamnkrogen på Stora Holmen som Alderholmen då kallades. Det var det andra “innestället”. Någon bra plats eller lokal för stora folkfester, kultur och karnevaler var det dock inte.

Fenix på Stora Holmen