Hans Ryttare – en borgare i Gefle på 1600-talet

 

 

Författare: Christina Hjalmarson

 

christinahj@telia.com

 

Hans Ryttare föddes den 25 augusti 1633, som son till ärlige och välaktade Anders Månsson Ryttare och en gudfruktig och dygdesam moder, som var dotter till en rådman i Gävle.

Hans Ryttare bodde hemma hos sina föräldrar i 20 år, då han började söka sin lycka till sjöss. Han visade sig flitig och duglig, vilket resulterade i att han blev borgare i Gävle 1660 och från år 1662 kom han att fara ut på haven som skeppare.

Hans fick vid ett tillfälle, närmare bestämt i april 1661, plikta med 40 daler för att han hade slagits med Anders Jönsson Orgelbyggare.

Kanske träffade han sin blivande hustru när han tidigare var till sjöss eller senare styrde sitt skepp mot Livland? Handeln var livlig med Livland, som då var svenskt territorium och något av svensk kornbod. Sveriges största stad på den tiden hette Riga.

Den 11 februari 1663 gifte han sig med den 27-åriga Anna Torstensdotter. Hon var född på Wendenhoff i Livland den 27 juli 1635. Annas föräldrar var, befallningsmannen på Wendenhoff, Torsten Pehrsson och hans hustru Magdalena Ivarsdotter.

Sparat medvetet som mycket stor fil för att lättare kunna läsas. Rulla med högra och nedre hissarna.

Hans Ryttare och Anna Torstensdotter fick två barn. En son, Hans Ryttare, som seglade på Stockholm som skeppare 1685 och som pliktade för lägesmål med Chierstin Hansdotter den 8 maj 1685. Han var troligen död före sin far, som dog 1700.

Dottern, Magdalena Rytter[1], gifte sig 1692 med handelsmannen och rådmannen Johan Persson Gris och de fick fem barn, en son och fyra döttrar. Johan Gris härstammade från släkterna Gris, Grubb och Bure.

Av assessor Jacob Larssons arvingar köpte Hans Ryttare två vretar (vret = åkerlapp, teg) mellan Sätra och staden och en tomt på södra sidan av Gavleån. Emellertid hade guvernör Carl Sparre före köpet grävt upp två ruddammar på denna tomt utan tillåtelse. Frågan ställdes då med vilken tillåtelse detta skett och

hans Excellence svarade då, att han skulle tillskriva och ena sig med rätte ägaren om detta.

Karta från 1706 samt från 1700-talets senare del som visar ruddammarna.

Hans Ryttare kom att bli en respekterad man i den för Sverige betydande staden Gävle och år 1671 blev han ”en av de tolv”[2]. Han var också inspektör för Hospitalet, en syssla som han avsade sig 1688, då rådman Anders Grubb efterträdde honom. Han antogs till rådman 1685 och begärde avsked 1697.

Under trolldomsrannsakningarna 1675 föreslog Hans Ryttare med flera att Kungl. Maj:t borde notera hur kyrkoherden velat nedtysta trolldomsväsendet och att de ville ha honom avsatt. Kyrkoherden hade under lång tid ”bara avlagt den vanliga bönen mot detta satans tyranneri, som också tycktes föra barn till Blåkulla”.

 

Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728) fick 1689 i uppdrag av kung Karl XI att bygga om slottet Tre Kronors norra länga. Till detta behövdes naturligtvis byggnadsmaterial, varför Kungl. Maj:t skickade ut representanter bl a till Gävle.

På Kungl Maj:ts befallning den 19 april 1691 sammankallades stadens handlanden, som ägde större fartyg och det meddelades dem, att de skulle frakta bjälkar från Hamrånge till Stockholms Slott för dess reparation. Handlandena ursäkta sig för sina dåliga fartyg och såg ingen möjlighet till att frakta virket. Detta föranledde ett besök i hamnen och besiktning av fartygen. Det visade sig att Hans Ryttare hade det största fartyget och dessutom ”bäst försedd”. Han hade en krejare vid namn ”St. Johan”, som hans måg, Johan Gris förde med sex mans besättning. För en tid blev det bjälktransport till slottet i Stockholm med fartyget St. Johan.

I mitten av maj 1700 började han lida av plåga i en fot och det tilltog så att han en månad senare måste ”stadigt hållas i sängen”. Hetsig feber tillstötte och detta tillsammans med plågan i foten gjorde att han blev allt svagare för var dag och avled klockan elva på kvällen den 28 juni 1700. Hans hustru Anna Torstensdotter dog den 29 december 1706.

I Trefaldighetskyrkan i Gävle ligger en liksten som troligen tillhört honom, men den var redan på 1800-talet så uttrampad och nött att man ej kunde få reda på hela inskriften.

Hans Ryttare hade en bror, Jacob Ryttare, som var skeppare samt en syster som var gift med krukmakaren Jörgen Schiermacher.

Tack vare ett utkast till Hans Ryttares personalier av hans måg rådman Johan Griis i Gävle och Gävlebon E Sehlberg som i början av 1800-talet forskade kring Gävles borgliga släkter och nedtecknade detta i ”Gefle och dess slägter”, har vi fått en bild av rådmannen och handlanden Hans Andersson Ryttare.

Hans Andersson Ryttare var min mm fm mf mf mf.

Christina Hjalmarson/2001-01-02

Källor: E Sehlberg: Gefle och dess slägter

Fyhrvall: Gefle stads historia och beskrifning

Broman: Glysisvallur II

Sv. Uppslagsbok

Erik Sehlberg. Gefle och dess slägter .