Kring Gävle Trivialskola 1679-1684 – Av Alf Uddholm

Källa:   Från Gästrikland 1989-1990, sid 46 – 69

 

 

Alla små numrerade noter förklaras ytterligare på slutet.

 

Gävle lärdomsskolas matrikel DI:1 inrymmer bl a en dagbok som, med mycket stora luckor, fördes av rek­tor Jonas Phragmenius och hans efterträdare åren 1679-1682. Den innehåller redovisningar av djäknepenningsuppbörder och reparationer i det nybyggda skolhuset, uppgifter om disciplinärenden och lärarfrågor, elevintagningar och lärokurser, kort sagt om det mesta som sker i en skola. Kompletterad med utdrag ur räkenskapsböckerna och med data från en rad andra källskrifter från denna tid kan dagboken för­medla en ovanligt konkret och detaljrik bild av skolan. Arkivvolymen DI:1 var länge försvunnen och åter­fanns först av lektor Erik Wikén omkring 1965. Den har därför ej utnyttjats av Lundén eller Hall.

 

Det stora trähuset öster om kyrkan inrymde 1679 dels det nystartade gymnasiet i södra delen, dels den gamla trivialskolan i den norra skolsalen. Den senare omfat­tade sex klasser: 1 rektors klass, där undervisningen delades mellan rektor och konrektor (fram till septem­ber 1679 Petrus Blix, därefter rektorns bror Gabriel Phragmenius), 2 Syntactica-klassen (överkollega Joa­chim Insulander 1679-1681, Jacob Rönqvist 1681-82, Olof Holmer 1682-84), 3 Etymologica-klassen (mel- lankollega Olaus Brynolphi, död 1682), 4 Donatistica- klassen (underkollega Petrus Lundman -1680, Petrus Åberg 1680-82, sedan Lars Sundell), 5 Alphabetica- klassen (pedagog Petrus Åberg 1679-80, Johannes Thelin 1681-82, sedan Nils Gozelius), 6 skrivarklassen (apologisten eller räkneläraren Johan Sylvius).

 

  Trivialskolan och Gymnasiet

 

Musikutbildningen var mycket viktig för djäknarnas deltagande i gudstjänsten och leddes av läraren i figu­rativ sång (sångrektor Georg Kant år 1679, därefter konrektor) och läraren i koralsång (notarius Martin Strandberg). Därjämte skulle under ferierna två s k versikularier utsedda bland djäknarna leda viss kyrko­sång.

 

Gymnasiets lärare benämndes lektorer. Bland dessa nämns den bisarre teologie lektorn Jacob Grubb, som 1680 efterträddes av Bengt Hammerin – båda hade Hille församling som prebende – lektorn i “vältalighet och poesi“, dvs latin, Olof Schroderus och lektorn i grekiska Petrus Blix. Lektorerna turades om att vara rektor vid gymnasiet och hade viss uppsikt över trivi­alskolan, som dessutom övervakades av inspektor, den bleke, gråskäggige bokmalen prosten Petrus Fontelius.

 

Rektorer och lektorer fick sin lön i kronospannmål, övriga lärare och elever fick sitt underhåll i form av djäknepengar, som vederbörande själva kolligerade (uppsamlade) i socknarna och som sedan delades ut vid skolavslutningarna, de s k distributionerna. För att få biträde med uppbörden av kronospannmål utav länsmän och borgmästare begärde rektor anvisning av landshövdingen eller guvernören, “Hans Nåde” Göran Sperling. De kontanta medlen räknades i daler kopparmynt och ören, varav det gick 32 på dalern. Emellanåt skymtar även marken, mest som enhet i beräkningar: 4 mark = 1 daler kopparmynt.

 

Utöver de nämnda överhetspersonerna, enligt tidens sed alltid försedda med noga bestämda titlar – ett avlägset arv från den bysantinska hovetiketten – redo­visar skolan under perioden också ett besök av ärkebi­skopen Johan Baazius 1679  och av kungen Karl XI 1684.  Dessutom skymtar en lång rad elever och stads­bor, vars öden vi kan följa i herdaminnen, matriklar och släktböcker, som skall anges i kommentaren. I Stenklyfts Gävlekarta med gårdsägarförteckning från andra kvarteret 1706 kan vi dessutom få veta, var de flesta bodde, i det myller av små gårdar och kyffen som grupperade sig längs de slingrande Ström-, Lång- och Lötgatorna och i köpmanshusen kring Lilla torget och Rådhustorget.

 

  Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.

 

Rektorernas dagbok har aldrig publicerats. I den föl­jande editionen vill jag endast ge ett representativt urval av notiser som kan belysa skol- och stadslivet. Skalden Eric Wennaesius får med några klangdikter ge glimtar från fest och högtid. Stavningen har moder­niserats och de talrika latinska uttrycken som regel översatts eller förklarats inom parentes.

 

Herrens år 1679 var den materiella verkligheten skri­kande påver, umgänget människor emellan ibland brutalt och skolan opsykologisk och dogmatisk. Vissa skolrutiner känner vi faktiskt igen ännu idag, eller i vart fall från skolan före 1960-talets traditions brytningar. Ändå läser man mellan raderna högst mänsk­liga reaktioner och känslor och konstaterar framför allt en stor respekt för kunskapers kvalitet, som tyvärr inte alltid är till finnandes i dagens Sverige. Livet var kärvt men härdande för dessa sjungande och vand­rande djäknar, som en gång skapade och förde vidare vår andliga kultur. Man finner att dåtidens Gävledjäk­nar gjorde sin skola all heder på viktiga poster i kyrka och samhälle, även utomlands. Deras vetenskapliga forskningar och skönlitterära författarskap på svenska eller latin kan ännu studeras i flera bevarade verk. Detta skall dokumenteras eller exemplifieras i kom­mentaren.

 

DAGBOK

Vårterminen 1679

 

I Jesu Namn. Anteckning sedan J. Phragmenius ¹⁾ blev förordnad till skolemästare.

Anno 1679 den 10 mars sändes mig ifrån Vittberömde magister M. Kolmodin ²⁾ fullmakten på rektoratet. Svarade jag därpå genom brev till Högvördig herr ärkebiskopen, önskandes helst bliva med det besvär­liga ämbetet förskont, helst efter jag nu fulla 10 år hade redan tjänt vid gymnasium, dock icke dess mindre viljandes alltid med lydno efterleva Hans faderlige högvördighets behag. I samma brev begärtes ock att någon inkvisition³⁾ måtte hållas såväl över disciplarnes profekt (framsteg) som över skolans inventarium förrän jag trädde till administrationen. Dessförutan lovade jag taga på mig någon del av rek­tors sysslor till Philippi och Jacobi tid ^4).

 

Den 22 mars insinuerades Reverendissimi (ärkebisko­pens) fullmakt på rektoratet hos stadsmagistraten, med begäran att få njuta företrädarnas villkor av sta­den och att skolmästaregården ⁵⁾ måtte bli besedd.

 

Den 26 mars konfererades med Högärvördig herr inspektor

1° att ett exemplar av var bok, som läses i skolan och nu kan finnas till köps, köpes, förutan andra som kunde vara de fattige till tjänst.

2° ett tim­glas köpes, varefter man kunde observera huru tidigt docentes (lärarna) var timma kommo tillstädes. Oppå anhållande lovade Herr inspektor efter predikan om fredagen vara tillstädes i skolan att låta uppläsa min fullmakt och med detsamma admonera preceptores (lärarna) om flit och trohet i informerande (undervis­ningen).

 

Dito emellan klockan 12 och 3 befunnos disciplarna i rektors klass av den profekt i stilskrivning som deras då gjorde prov utvisar. Uti examine cantus (prövning i sång) befanns meste parten kunna sjunga skalan och psalmer. Rector cantus (musikdirektören) tog då ock någre till sig, som bekvämligast syntes. För somliges okunnighet i sång besvärade sig notarius (läraren i koralsång) över åtskilliges, synnerligen rektors disciplars, oflit och olydnad härutinnan, varföre de ock för­mantes.

 

Den 7 april räknades spikar som Herr företrädaren lämnade till de av sig beställde luckor åt skolan, 950 stycken. Dito togs hos Hans Hammar ⁶⁾ en halv tolft bottnebräder till trappan som skulle göras i skoleför­stugan. För bräderna gafs 1 daler 24 öre. Dito lagade mäster Anders Balzarsson⁷⁾ låset åt skolans store skåp, item (likaså) till kammardörren i skolmästare­gården. Dito fick Olof Botzson⁸⁾ 20 daler kopparmynt, efter han klagade sig det arbetet måste nederläggas, om han icke finge av skolan penningar till livsmedel.

 

Den 13 april kom brev ifrån Herr företrädaren med begäran, att jag ville fordra på betalningen för de 20 tunnor spannmål hos Herr guvernören.

 

Den 19 april begärde en skolgosse i Classe Alphabetica Petrus Andreae ⁹⁾ ifrån Össby i Oklebo lov att resa hem, efter han intet hade att oppehålla sig med och både fadern och bröderna lågo sjuka hemma.

 

Den 24 april söktes hos Hans Nåde om assignation (anvisning), vilken dagen efter utgavs till Befallnings­man Grijs ¹⁰) att betala 20 tunnor ifrå Sörala, 20 tunnor ifrå Regnsjö å 15 daler tunnan.

 

Den 30 april bestraffades några djäknar som hade varet med i tärningespel vid Klockstapeln ¹¹⁾ . Den 1 maj gavs denne kastigation (bestraffning).  Herr inspektor tillkänna och alldenstund, uppå den relatio­nen om skolgossarnas förförande av någre borgare och drängar i staden, fanns nödigt att sådana skulle för sine förmän angivas, därför företog man sig härefter att spörja, vilket skedde den 4 dito.

 

Gävle gymnasiums kollegieprotokoll 1679  29/4 (Hall s 288): Hölls inkvisition (undersökning)  i närvaro av magister Grub, magister Phragmenius och Rektor Olaus Schroderus i själve gymnasio och i alle discenternes (elevernas) närvaro.

 

1 Tillspordes de, varför de sin tid så illa använt och tagit sig sådant oråd före?               

Responderades (svar): av obetänkande och ungdoms dårskap.

2 Vilke have spelt.

 R: Johannes Abrahami med sine kamra­ter.

3. Vad de spelt om?

 R: under tiden för tidsfördriv och stundom om halvören.

– Vad slags spel ¹²⁾, Styrvolt, Lantly eller annat?

 R: femkort, labet, budi och kronpenning.

– Hur ofta, vad tid, om sent om aftnarna, sedan ringt i vård, om på helg- och söndagar och särde­les under predikan?

R: aldrig under predikan, ej hel­ler sedan det ringt i vård.

 

Därefter upplästes för dem svenske lagen dobblarebalken. De som befunnos hava spelt äre desse efterföljande: Johannes Abrahami ¹³) aldrig i sin men i Segerstagossarnas ¹⁴⁾stuga spelt till kungs ¹⁵⁾ och om penningar. Johannes Unonius¹⁶⁾ spelt hos Segerstagossarna om halvören . . . Olaus Fernander¹⁷⁾ spelt budi med Martinus Portuanus¹⁸⁾ och hos Segerstagossarna . . . Laurentius Johannis¹⁹⁾ beskyltes fuller hava kastat kronpenning vid klockstapeln med skolgossar, då stadsdrängar spelte med tärning, men kunde intet övertygas mer än en gång kastat en penning i vädret, när han ex accidenti (av en händelse) kom gåendes. Ty blev han befriad men de andre lågo i proban (skolfängelset) ett helt eller halvt dygn. Johannes Abrahami var där i 4 dygn innesluten och var väl ämnat att han hela dagen därefter skulle sättas i stocken i gymnasium och blygas för sina lärare och medlärjungar och sedan med ris avstraffas, men efter han lovade bättring och hans moder som själv var målsäganden bad för honom, slapp han med en sträng och allvarlig förmaning att taga sig för odygd tillvara.

 

 

   Stocken

 

Den 2 maj. Nu begynte så många komma och begära förlov att resa att man inte hinte allas namn anteckna ²⁰⁾  Skolepenningar ville man inte giva någon för­utan dem som prövades vara rätt fattige, utan detta måste stå till Reverendissimi betänkande.

 

Den 4 maj. Här inföll en olycklig händelse med en skolgosse av Classe Donatistica, Olaus Jonae ²¹⁾  ifrån Hedsunda, som hade varet i följe med Högärevördige

Herr kyrkoherdens dräng och omkullridit en gammal man, som av fallet fick tre skadeliga sår i sitt huvud.

 

Den 5 maj gavs 12 öre åt smeden för det han lagade stocken i skolan med en haspa och två märlor. Dito för ett bottnebräde 10 öre och för ett järneband åt övre ändan på skoletrappan 20 öre.

 

Den 6 maj steg jag med in på Kämnerskammaren ²²), på det Olaus Jonae där icke måtte något vidrigt veder­faras, då han skulle säja vad han visste om den här ovanför nämnde olycklige händelse, för vilken Herr kyrkoherdens dräng blev anklagad. Dito insinuerades uti rätten deras namn av staden som hade lockat skol­gossarna till spel, som voro desse:

Lars Pärsson smed, Erik Pärsson smed  ²³), Anders Rospigg²⁴), Otto Nielses²⁵), dräng Niels, Önne Olofsson, Jöran Andersson snickare, Olof Olofsson bonde, Johan Larsson²⁶), tegelslagarens måg, Tegelslagarens söner Olof, Päder, Hökens,  Christopher²⁷), Hans Biörssons, ²⁸) två gesäller, Erik Larsson Öster, Munkens son²⁹), Mäster Unos³⁰), dräng, Hans krukmakares³¹), dräng, Kyrko­herdens drängar Isac och Hans, Lars Bäck³²), Lars Olofssons Korstads³³⁾ dräng.

 

Den 7 maj begärades att gymnasierektor Vittberömde magister O. Schroderus ³⁴) ville stiga in uti skolan, där Herr konrektor och alle preceptores (lärare) voro för­samlade, att åhöra och giva sitt betänkande om den olyckelige händelse, som var 3 dagar tillförende skedd med Olaus Jonae vid sina 18 år, född i Hedsunda av fattige föräldrar. Då befanns detta hava således tillbu­rits, att denne gossen var kommen till mötes med kyr­koherdens dräng Olof vid salig rådman Jöran Petters­sons hörn ³⁵), när drängen förde en lånad vagn tillbaka till bemälte rådmans änka. Då haver drängen bett gos­sen följa sig in i Jöran Petters stallgård och därifrå rida den ena hästen hem till prästgården. Detta gossen efterkommer. När hästarna voro ifrånspände sätter drängen sig på den hästen som hade selen och betslet på sig, ty en sela med betsel lämnades hos vagnen, och skolpojken på den andre, som hade allenast en grimma. Med detsamma haver drängen fällt dessa ord:

-Nu är jag drucken och nu skall jag rida, så att det spisar för något, och ripa ³⁶⁾ skall jag. Vartill djäknen sagt:

-jag skall rida kapp med dig. Och åter drängen:

– hade jag din häst då skulle jag rida om dig 10 gånger. Mere tal skall ej hava fallet utan därmed bar det åstad i fullt jämnfötters, drängen föråt och djäknen strax bredvid, då de vid handelsmannens Nils Pätter Pätters ³⁷) port mötte ovanbemälte gamle man, nämligen Ivan Måns­son, gångandes emellan sin son och måg och alla tre kommandes ifrån en gravölsgård. De yngre gåvo sig undan men den gamle ej undankommet. Då bekänner skolgossen att hans häst den han ej förmåtte hålla eller styra stötte med huvudet emot mannens axel, varav han föll omkull. Härav är ovanbemält skada tillkom­men.

 

Nu ehuruväl någon föregående omständighet synes lindra gossens skuld, dock alldenstund han tillbudet sig att rida kapp och den skadan är av hans överdådiga ridande och av hans häst skedder, därföre kan man ej annars finna än att gossen – drängen och hans sak läm­nas till sin behörige ort – är vållande till samma skada, som fuller icke alldeles kan få fattas såsom av våda händ. Gossen för sin överdådighet och dårskap sitter två dagar i stocken och står skoleplikt. Men huru han kan komma någon bot åstad för skadan finner man nu intet, alldenstund föräldrarna äre helt medellöse, så att han själv måste skaffa sig sin föda. Vilket lämnas till Högärevördige herr inspektörs betänkande.

 

Den 12 maj begärde Anders Staffansson sin son Stephanum Andreae ³⁸) i Classe Donatistica bort med sig i fiske.

 

Den 17 maj. Pär Ersson Norman begärar sin son Petrum ³⁸) i Classe Etymologica till fiske. Dito ankom ifrå befallningsman Grijs 300 daler kopparmynt ³⁹), varav magister Blix bekom halvparten. På magister Kolmodins halvpart löper bekostnad emellan Söderala färje­stad och Hambrunge 2 hästar 4 1/2 mil 2 daler 17 öre, emellan Hambrunge och Gefle en häst 27 öre, sänningebudet för sitt omak resepengar på halvparten 2 daler: facit 5 daler 12 öre.

 

Den 23 maj beklagade Olaus Petri ⁴⁰⁾ i Classe Syntactica sin eländighet av sina föräldrars fattigdom och sjukdom och fick han därför lov att gå hem och sköta dem och därtill i allmosa av skolekassan 2 daler kop­parmynt.

 

Den 24 maj köptes 150 humlestör åt skolmästaretäp­pan.

 

Ur räkenskapsboken: 150 st. humlestör å 10 mark

100de ……………………………………………….  3.24

(posten struken, med marginalanmärkning:) detta bör intet bestås av skolan ⁴¹⁾.

 

Kyrke-Jöns för planket vid skolan på nytt oppsatt . 3.-.

Porteklinkan 5 öre, två nya armar och pipor åt ljuskro­nan i Rektorsklassen    1.5.

 

Den 26 maj levererades 12 daler kopparmynt till rese­pengar åt 4 kollegor, som reste emot Högvördige Her­ren Herr Ärkebiskopen ⁴²) till Elfkarby.

 

Ärkebiskopens besök (Lundén s 154 not): Vid ankom­sten till staden den 28 maj blev ärkebiskopen beneventerad med 2 orationer efter aftonsången, en i skolan och en i gymnasiet. Den 30 maj hölls examen i skolan och den 1 och 2 juni i gymnasiet. Examen avslutades med en latinsk oration, däri ärkebiskopen lät för­spörja sin belåtenhet med undervisningsresultaten.

 

Distribution den 3 juni anno 1679 (Ur räkenskapsboken)

I rektors klass ⁴³⁾

Johannes Petri (Gestrin)   6 daler

Carolus Petri    6

Johannes Elis     6

Andreas Jonae (Agrelius)   5

Esaias Esaiae     5

Haqvinus Caroli (Falk), ⁴⁴⁾    för sitt rum 4 dr, för sång 2 dr       6

Petrus Andreae     4

Laurentius Petri (Hällström)   5

Johannes Petri ⁴⁵⁾     5

Petrus Nicolai   4

Carolus Nicolai (Haddberg) frånvarande    –

Martinus Johannis frånvarande  –

Benedictus Andreae Andreas    4.16

Amundi Petrus Petri ⁴⁵⁾ (Grijs)      3

Johannes Johannis (Jerler)        3

Ericus Laurentii         3

Esaias Laurentii (Hammar)         3

Versicularius        4

 Sa:     75.16

 

Samtliga klasser  186

 

Den 5 juni avtalades med Haqvinus Caroli ⁴⁴⁾ att han tillika med Petrus Petri⁴⁵⁾ i rektors klass skulle vara versicularius över sommaren. Dito med Johannes Petri⁴⁵) att han skulle hava opsikt med dem absentera (av­lägsna) sig ifrå kyrkostunderna nu hela sommaren över. För vilket ock lovades honom något av kassan.

 

Den 9 juni räknades penningarna i skolekistan och befunnos 26 sexdalersplåtar, nämligen 156 daler. Lämnat av Herr företrädaren 200 daler, sedan på hans vägnar taget av Grijsen 150 daler, facit 350 daler. Härav befanns utlagt till extraordinarie utgifter 100 daler, till distribution i juni 186 daler. Bliva 64 över, vilka 64 daler mig tillkomma. ⁴⁶⁾

 

Höstterminen 1679

Den 17 augusti kommunicerades Högärevördige herr inspektor om skolexerciserna.

 

Den 19 augusti begynte ringas ⁴⁷) till skolan. Dock kunde på två dagar inga publika läxor företagas.

 

Den 15 september angåvos till skolan 5 st. Befallnings­mannen Grijsens ¹⁰⁾ söner ifrån Söderhamn som förr hade gått i Hudviksvalds skola: Johannes Petrus, Joannes Laurentius, Andreas. ⁴⁸⁾

 

Den 19 september tillhölles rektors disciplar att ock stå under predikan på gången efter ärkebiskopens resolu­tion. ⁴⁹⁾ Dito blev man förorsakad av den tredska och olydnad som såväl klasslärarna som notarius en och annan gång hade klagat över hos rektors disciplar att stiga in uti skolan klockan emellan 12 och 1 och befun­nes då få tillstädes. Ibland andra som dock bådes före, lovade bättring och hade något att undskylla sig med kommer Petrus Andreae (Grijs) ⁴⁸⁾ rätt in mot ett, då han, tilltalt varför han hade varet borta hela timman, svarade med spotske ord och åthävor: jag behöver inte vara den timman i skolan. Jag kan förr sjunga psalmer. Då blev honom förehållet hans sturske felhögmodige sinne som han hade vist tillförende både i gång och åthävor, så väl som under själve läxorna och deras för­hör och repetitioner i skolan visat. Allt vad han tilltal­tes, allt med spotsk protestation: Jag är så lydig så flitig som andra. Få se om de få stut som nu äre i Vedskär. ⁵⁰) Varpå han, efter munnen inte stod att bota, befalltes lägga sig för stut mellan 2 gossar. Han mente ej. Gos­sar två stycken befalltes nappa uti honom, det de gjor­de, men rådde intet. Vårföre måste jag själv lägga handen till, så att han måste då omkull emellan två gossar, vilka ändå inte rådde med den styva ryggen. Vårföre blev Herr Martinus Strandberg ⁵¹) kallad gos­sarna till hjälp. Varpå sedan följde en stut på bara kroppen av tu små ris.

 

Den 1 oktober togs Hans Björssons ²⁸⁾ lilla son in i sko­lan.

 

Den 21 november reste Konrektor till Uppsala till promotionen. ⁵²) Då honom ock gavs i kommission att för­fråga om vilken latinsk auktor som skulle tagas upp i rektors klass. Vilket så absolverades, att det skulle lämnas till Högärevördig herr inspektörs betänkande, vilken sedan fann det gott och nyttigt att något av Erasmus Roterodamus kollokvier (samtal) togs upp. Varför ock några exemplar därav skulle anskaffas. Vilket blev efterkommet i distingen anno 1680.

 

Den 22 november begärde gymnasisten Olaus Strandell ⁵³⁾ att kolligera skolpengarna av Mo och Regnsjö. Före hade Petrus Andreae⁵³⁾ begärt Hedsunda och annat. Varför såväl som för andra orsaker klasslärarna samma dag hades tillhopa, och dem följande punkter proponerades:

 

1. Kommunicerades dem konstitutionerna (1649 års skolordning) var för sig att avskriva eller åtminstone med flit igenomläsa sig till efterrättelse i ett och annat.

 

2 Tillspordes de om de åstundade kolligera i flere socknar än dem förr voro på deras lön tillslagne . . . Herr Joachimus begärar Torgsåker och Hille till Ovansjö och Ockelbo, Herr Olaus Brynolphi begärar Elfkarlby till Löfstads, Holnäs, Tegelsmora, Wässland, Herr Petrus Lundman Skough och Hambrunge och Wahlbo till Boldnäs, Herr Petrus Åberg Norahla och Tröne samt Söderahla till Särsta och Hanebo. Sedan lovades Mo och Regnsjö åt Olao Strandel. . .

 

Eric Wennaesius: Hälsingflickornes minne ⁵⁴)

All hurtig jungfrurs skål i signade landsbygden,

den jag städs hållet av mer’n andra orter mång

för tro och stadighet – jag talar utan tvång!

var’st än behållen är den gamle svenske dygden

som härtills okränkt blitt av galne franske blygden,

som lastat har vårt land med därvlig prakt och prång.

Du, Hälsingland, ty bör hugkommas i min sång,

för dina flickors skull, som mången gång mig hygde (omhuldade).

Er skål med tre på rad . . .!

 

Ur räkenskapsboken: Skolans räkning för år 1680.

Inkomst.

Uti inkomsten, förutan de vanlige socknar, som finnas sångrektorn och klasslärarna deputerade, uteslutes ock Hille, efter Herr Joachimus haver den socknen nu som tvenne år tillförende njutet till augment.                Olika belopp uppräknas här…

 …………………………

……………………………….

Vidi. Petrus Fontelius, pastor och prost och Gefle sko­las inspektor ⁵⁵⁾

 

Den 9 december slötos de publika lektionerna och den följande dagen lämnades exercitio cantus choralis (öv­ning i koralsång).

 

Den 10 december kommunicerades förslaget på skolräkningen med Högärevördig herr inspektor. ⁵⁵)

 

Den 13 december hölls distribution som steg 180 daler 28 öre.

 

 

Vårterminen 1680

 

Den 25 januari sändes igenom klockaren ifrå Högäre­vördig herr inspektor förbud att ingen skolegosse måtte gå för det liket som skulle tagas ifrån hospita­let ⁵⁶) vilket strax för Notarius förständigades.

 

Uti februario levrerade collectores (insamlarna av djäknepengar) var för sina socknar och finge därföre betalning som allt i skolans inkomst och utgift uppfö­res.

 

Den 5 mars förehölls åter Herr Joachimus ⁵⁷) att han i sine läxor skulle hålla sig närmare efter skoleordning­en, nämligen

1° avstå med sin Gratista och en gång eller högst två i veckan låta sina disciplar läsa därav och i det stället lära dem något av fylligare grammatik, som konstitutionerna uttryckligen befalla.

2° oftare driva lektion i kristendomens stycken och äntligen åtminstone 4 gånger om veckan klockan 9.

3° efter middagarne klockan 1 korrigera scripta och klockan 3 först förhöra ur Junius ⁵⁸) metodik att studera brev och sedan till följande dagen proponera ny läxa därav.

 

Den 6 mars lades in i skolans kista i kyrkan av årsin­komsten 300 daler kopparmynt. Dito fick mäster Lydert ⁵⁹) på sin pant, ett skönt spinett och diskantfiol, efter Högärevördig herr inspektörs rådfrågande och gottfinnande till låns 50 daler kopparmynt.

 

     Skranket till djäkneskullen i Trefaldighetskyrkan på 1600-talet.

 Skatter göms bland likvagnarna.

 

Den 5 maj presenterades studioso Jacobo Rönqvist en oration till att hålla i gymnasio De bello Svéo-danico et nuptiis regiis (Om det pågående svensk-danska kri­get och det förestående kungabröllopet. Lundén     s315). ⁶⁰⁾

 

Den 11 maj tog Herr inspektor mäster Lyderts spinett till sig. Fiolen hos konrektor.

 

Den 14 maj examinerade konrektor sine disciplar offentligen i Högärevördige herr inspektörs och lekto­rerna magister Schroderus och magister Blix närvaro.

 

Den 17 maj examinerades Classes Alphabetica, Donatistica och Etymologica i närvaro av lektorerna magi­strarna Schroderus och Blix.

 

Den 18 maj examinerades först Classis Syntactica och sist rektors läxor. Kollegorna skulle var för sig ingiva uppsatsen (uppgiften) skrifteligen på sina läxor.

 

Rektors läxor hava ifrå siste examine varet desse föl­jande:

1° Under morgontimmarna voro grunderna av Vossii retorik proponerade och besynnerligen bruket av troper och schemata därav påvisat, ⁶¹) och detta hös- teterminen över.

2° Klockan nio hade läsningen av teologiska stycken drivits alltifrå begynnelsen intill stycket om sakramenten.

3° Eftermiddagarna klockan 2 översättningar på latin utgivna och korrigerade. Klockan 3. Sedan Phaedrus’ fabler voro näst före jul absolverade, har man i denne terminen för sjukdo­mens skull intet mer hint än allenast ett colloquium (samtal) av Roterodamus som han kallar “gossens fromhet”, vilket var så förehållet att icke allenast latiniteten därav observerades utan ock det som rörde trosartiklarna och synnerligen det som haver smak av den papistiska surdegen.⁶¹⁾

 

Dessförutan har man ock begynt “talet för Marcellus” om rnornarna, så att disciplerne därav skulle vänjas att observera det latinska språkets grammatik och bruket av troper och schemata.⁶¹⁾

 

Konrektor: . . . Uti grekisk text voro av Pauli brev till efesierna fyra kapitel resolverade.⁶²) Uti latinska för­fattare voro av Cornelius (Nepos) igenomgångne 6 levnadsbeskrivningar och Virgilii första och andra ekloga (herdedikt) så förehållne att disciplarna kunde härutinnan ej allenast göra besked för alle grammatiska delar utan ock visa bruket av troper och schemata.⁶¹)

 

Ur räkenskapsboken: Distributionen den 18 maj . . . 155 daler 5 öre.

 

Eric Wennaesius, bröllopsdikt till Petrus Bergman och Jungfru Elsa, Carls dotter Falk, den 25 juli 1680. ⁴⁴⁾

 

Nu vill I, jungfru brud, ser jag Ert farshus lämna,

Er vänner och bekant’ av svenner och av mör

allsamman bju farväl. . .

Naturen tål ej tvång. Vi är ej sinnlös stenar.

Ont är att bli allén. Ock läng ogifter gå

är äventyrligt nog. Kärleken allting drager.

Men den sig giftar bäst, som Gud båd nätt- och dagar

ber om välsignelse. I ty ock resa må!

Gud giv där lycka till! Farn väl! Jag allt väl menar.

 

Höstterminen 1680

Den 20 augusti begyntes att ringa till skolan. Men all­denstund disciplarna funnos ändå så få tillstädes att somlige lärare hade intet att uträtta, därför uppehölls med skolgången intill den 26 dito. När man då den 26 kom tillstädes, funnos ändå klasser, varest en eller två discipler syntes. Därför tillsades de närvarande att de skulle till följande dagen oppsöka och angiva så många som kunde finnas i staden, med undsägelse (avregistrering) om de sig längre absenterade.

 

Den 27 augusti inställte sig någre flere, några kommo ock in med ursäkt att de måste ännu hjälpa sine fattige föräldrar med åtskilligt arbete. Men icke dess mindre bleve preceptorerna befallde att var dag uppvakta klockan 9 före och klockan 1 efter middagen. Och vidare kunde man intet komma, intill dess disciplarna fingo den 10 september efter middagen lov till att i nästföljande veckos 3 första dagar göra’sin vanliga exkursion för att plocka enbär.⁶³)

 

Den 17 september levrerade Christian Zellinger 35 daler kopparmynt – 15 voro förr betalte med Briegels Trostquellen ⁶⁴) – och emot Dijkmans opp viste full­makt avhämtade hans spinett och fiol, vårföre utstrykes de 50 daler som i utgiften äre förde på Lydert Dijkman, den 6 mars.

 

Den 23 september sändes ifrå Monsieur Fontelius ⁶⁵) kvittans på de 30 daler kopparmynt, som av skolans medel togos till Comedietheaterns opprättande.

 

Gymnasieprotokoll 22/8: (Hall s 262) Begärte Mon­sieur Roland Fontelius penningar av gymnasii kassa till en komedia som skulle ageras i övergymnasiet om Penelope.

 

Dito 27/8 förnam jag att det var Högärevör­dige herr inspektörs vilja och begäran, ty bekom Mon­sieur Roland den 3 september 24 daler kopparmynt.

 

Eric Wennaesius: Över den nyfödde judakonungens 1680:e födelsedag

Välkommen, o välkommen. Hosianna Davids son. Välsignad han som kommer. Hosianna i himmels tron.

 

1681

 

Den 4 november skedde en translation ifrå skolan till gymnasium så stor som tillförende aldrig gjord är, nämligen 12 personer som följa ⁶⁶⁾

Petrus Petri Grijs

Laurentius Johannis Ihring

Samuel Olai Schalin

Petrus Andreae Grijs

Laurentius Olai Schalin

Esaias Laurentii Hammar

Johannes Johannis

Magnus Magni Blix

Laurentius Andreae

Carolus Nicolai

Andreas Amundi

 

Vid de dagarna gjordes translationer ifrå den ena klas­sen till den andra genom hela skolan.

 

November. Skrevs till Consistorium Ecclesiasticum (domkapitlet) i Uppsala med ödmjuk begäran att min käre broder konrektor finge utföra mitt arbete med att korrigera scripta för mina svaga ögons skull. Den 21 november kom härpå svar ifrå min frände Herr N.Sepelius ⁶⁷⁾ med tillåtelse. Varhos ock nämndes notarius hade sagt sig skola själv skriva hit därom å consistorii vägnar.

 

1682

 

I Jesu Namn. Till minnes uppfört, vad Gefle Trivial­skola angående förelupit är ifrå det min högtälskade broder magister Jonas Phragmenius kvitterade skolrektoratet den 13 april och Vittberömde magister Christophorus Aurivillius ⁶⁸⁾ den 3 oktober anno 1682 detsamma anträdde.

 

Den 18 maj hölls examen i skolan uti Högärevördige herr inspektörs och Vittberömde lektorernas närvaro, tidigare än man tänkt, för disciplarnas endels torftig­het endels ock föräldrarnas påskyndande att taga dem med sig över sommaren. (En mycket detaljerad genomgång av lärokurser följer).

 

 

Eric Wennaesius: Till Gefle stad den 26 juli 1682. ⁵⁴⁾

 

Då jag för godan tid å denna orten dvaldes

och såg uppå vad fot du stod, mitt fosterland,

som med din ljuvlighet alltsedan som med band

min tankar på dig fäst. Skönt jag dessmellan kvaldes

utav vårt skiljefång, och mig nu företaldes.

vad äventyr du har utstått till sjö och sand,

vad hop du översänt till Dödeflodens strand,

vad präktige palats förödd och tomma blivit. . .

kort sagt: vart var och en hans öde haver drivit.

När jag allt sådant ser och eftertänka vill,

måst jag förundra mig och därmed tiga still.

 

Den 14 augusti. Såsom Herr J. Rönqvist ⁶⁹⁾ tillförende haver låtit Vördige herr inspektor förmärka sina tan­kar vara att övergiva sin klass i skolan och använda någon tid på sina studiers vidare idkan i Upsala, fick man därom vissare kunskap av honom ifrå Upsala. Jämväl ock haver Herr Johannes Thelin ⁷⁰⁾ före Herr broder rektors Hälsingeresa och härifrå tagne avsked Classem Alphabeticam uppsagt. Bliver alltså trenne kollegers klasser ledige, emedansom Herr Olaus Brynolphi ⁷¹⁾ igenom sin dödeliga och saliga avgång ett rum efter sig lämnat.

 

Den 19 augusti ankom nye rektor Vittberömde magister Christophorus Aurivillius ⁶⁸⁾ och den 21 sig hos Högärevördig herr inspektor angav. Vid vilket tillfälle ock blev diskurrerat (talat) om de ledige kollegatens ersättande med gode och dugelige män. Efter några dagars förlopp och delibererande antogs Herr Olaus Holm⁷²⁾ till överkollegans klass, att den förestå jämte sacellanien (komministraturen) i Hille, eftersom Högärevördig magister Benedictus Hammarinus, Theologiae lektor och pastor i Hille, igenom en särde­les skrift försäkrade skolan och dess inspektor, att sko­lan igenom det duplicerade arbetet icke skall lida någon nackdel. Herr Petrus (Åberg) ⁷²⁾ kunde icke dis­puteras rätten att bliva andre kollega uti salig Olai Brynolphi ställe, vilkens klass han ock jämte sin egen under förledne termin väl hade förestått. Herr Lau­rentius Johannis Sundelius ⁷³⁾ intogs den 25 augusti, dock icke till någon viss klass, intill dess någon annan kunde sig angiva och man finna kunde, vilkendera bör vid de nedrigaste klasserna hava förmånen.

 

Den 23 augusti begynte disciplarne med skoleklockan sammankallas.

 

Den 24 augusti avreste Herr rektor vid skolan till Upsala igen att med sig överföra hit sitt bohag.

 

Den 25 och 26 augusti gjordes med läsande någon liten begynnelse, som för disciplarnas ringa antal ske kun­de.

 

Den 31 augusti betaltes åt Johan Ersson⁷⁴⁾ för ett sko­lefönster, som en stark väderil utfört och sönderslagit haver, 2 daler.

 

Den 5 septembris begyntes ringas klockan 5 och alla timmar uppvaktas av herrar lärare.

 

Den 18 september intogs i skolan en fattig gosse öster i staden Benedictus Olai, ⁷⁵⁾ kunde så tämligen läsa” svenska innantill, sattes till Classem Alphabeticam;

 

Den 19 september: Pastors son i Holnäs Andreas P.Sandel ⁷⁶⁾  till Classem Etymologicam. (Senare tilllägg:) senare probst i America.

 

Den 22 september om aftonen ankom med sina boföringssaker (flyttlass) skolans blivande Vittberömde rektor. ⁷⁷⁾

 

I Jesu Namn. Ego Christophorus Aurivillius rectoratum suscepi (antog).

 

Den 3 oktober höll jag introduktionstal, om de dygder och plikter som kännetecknar en god lärare och elev. Samma dag gjorde jag och Vittberömde magister kon­rektor skrifteligt avsked om timmarnas fördelning emellan oss till vårt ämbetes ordinarie uppvaktande i skolan. Nota Bene: Nu för tiden var så belevat (beslu­tat) att apologisten Herr Johannes Sylvius ⁷⁸⁾ vill om odensdagarna första timmen efter middag exercera disciplarna uti räknande, emedan de det mäkta väl behöva.

 

Den 15 oktober fingo vi svar av Välbetrodde befall­ningsman Grijsen, att säden skulle intagas, efter kam­reren Bryniel Blänks i Hans Excellens guvernörens Högvälborne Jöran Sperlings frånvaro givne order, i Regnsjö den 21, Sörala den 23, Skough den 25 octobris. ³⁹)

 

Den 19 oktober avfärdades fördenskull vår skolas apologist Herr Johannes Sylvius såsom fullmäktig att bevista samma spannmålens intäkt berörde dagar och bestods honom resepengar 16 daler kopparmynt och en halv bok papprer ex communi (av det allmänna). Samma dato antogs välmeriterade Herr Nicolaus Erici Gozelius ⁷⁹⁾ att vara preceptor publicus (allmänlärare) i Classe Alphabetica och lovades honom efter begäran till lön detta år skolepengarna av Segersta och Hanebo socknar i Hälsingland, så mycket det stiga kan.

 

Den 29 november efter middagen voro hos mig till­hopa samtlige kollegor och blev med allés goda nöje och samtycke beslutit, av vilka socknar de själve sin lön för detta år upphämta skole.

 

Den 13 decembris utdelades skolepenningarna för denna höstetermin.

 

1683

Ur räkenskapsboken:

 

För landtavlor av Piscators ⁸⁰⁾ edition köpte i Uppsala distingen å 1 daler stycket (inventariet 1695: tabulae geographicae: 1 Universalis 2 Europa 3 Asia 4 Africa

5 America 6 Graecia antiqua) ……………..  6.-

 

Bokbindaren ⁸¹⁾ för avskärning och klistring å 12 öre stycket ………………………………………………..  2.8

 

För inhäftningen i kavlarna, å 2 öre var kavla . -.24

 

För kavlarna målades givit till mäster Abraham ⁸⁰⁾…………………………………………. 1.-

Lagat skolans förstuvulås………………….. -.16

För ett timglas till skolan ………………………  2-

(1685) För skruv och järnten till timglasets uppsättande     -.16

För Lexicon Lincopense blev ånyo ombundit och eljest mycket lappat och lagat⁸¹⁾ ………  6.-

För en hylla att lägga det på …………….  -.8

 

 

1684

 

Ur räkenskapsboken:

För förstuvufönstren över skolebyggningen som till Hans Majestät Konungens ankomsttid ⁸²⁾  reparerades levererat för skolans del till rektor vid gymnasium

magister Blix 1684 29 januari ……………..  6.-

För ett helt nytt fönster i överkollegans klass till Johan Örn ⁷⁴) ………………………………………………  2.16

Nock för 26 rutor på alle de andre fönstren lagades somlige med tillagt bly somlige dessutan  3.8

Åt snickaren som gjorde kavlarna åt landtavlorna, Lars Nielsson på Löten, å 6 tavlor och 12 kavlar, med knappar till var kavla ………………………….  3 .-

Lärftet under landtavlorna som i förre specialen icke är oppsatt 6 alnar å 12 öre alnen ……….  2.8

Ett tarvhus vid skolan byggt som kostar i stockar, såg- bakar (bräder), spik, arbetslön etcetera, inalles . 15.10

Terentius Min-Ellii ⁸³⁾ …………………………..  5.-

För tavlan i skrivareklassen uppsvartades  2.16

Gymnasiets kollegieprotokoll 3,4,6 april: (Hall s 262) Agerades i gymnasium av tyskar med kollegiets sam­tycke om “Haman och Ester”, den 4.om “Adam och Eva”, den 6 om “Rikeman och Lazarus”. ⁶⁵⁾

 

Dagboken avslutas

 

Tänkte jag ock ävenså med sådant specialprotokoll fortfara, men syntes det mig icke så högt av nöden vara att alla partikularia (detaljer) införa, allenast redovisning av disciplar och kungliga utgifter behåller sitt rätta rum och riktiga klarering, uti skolans räken­skapsböcker.

 

Till bevis och sannfärdigt minne skrev anno 1691 den 7 september

Christophorus Aurivillius Rektor sedan nio år vid Gefle skola.

 —————————–

Gävle 1679.

Offentliga byggnader och sannolika gårdsägare, efter den (ofullständiga) ägarförteckningen till andra kvarteret i Stenklyfts karta 1706.

 

a – Slottet

b – Rådhuset

c – Kyrkan

d – Klockstapeln

e – Prostgården

 f – Skol- och gymnasiehus

l – Tegellador med brännugn

p – Anders Baltsarsson (senare smeden Johan Fast)

 

Gård nr

2 – Abraham målare (senare mågen Erik Anders­son Menlös)

4 –  Lektor A Agrelius 1705

14 – Johan Larsson Svedman vid tegelbruket

22 och 63 Hans Hammar

24 och 32 Hans krukmakare

26 och 59 Bokbindaren Lorents Falk (senare efter­trädaren Samuel Holm)

39 Gamla skolmästargården (?)

41 Snickaren och glasmästaren Johan Ersson Örn

42-43 Nya skolmästargården med trädgårdstäppa (ef­ter 1706)

 

  Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.

44 Pell Persson Scharf

47       Kaplansgården

48       Snickaren Olof Boosson

52 Klockaregård

56 Otto Nilsson

70 Lektor O Schroderus i

71 Komminister Abraham Forthelius änka (senare hennes måg komminister Per   Wahlman)

 

79 Remsnidare mäster Uno Johansson

86 Anders Persson Rospigg, med 96 stallgård

94 Smed Erik Persson

 

 

Beskrifning.

a.  Slottet.           

b. Rådhuset.     

c. Kyrkan.     

d. Klockstapel.

e. Pastorsboställe,

f.   Gymnasii- och

Skolhuset.

g. Jernvågen.

 

  Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.

 

Titlar (i huvudsak efter Dalins ordbok över svenska språket)

Högvälboren –  person ur högadeln

Välboren – adlig person

Välaktad, välbetrodd – ofrälse tjänsteman 

Högvördig – biskop och teologie doktor

Högärevördig – kyrkoherde

Vittberömd  – promoverad doktor, rektor eller lektor

Höglärd – filosofie magister (tidigare slutgrad)

Vällärd – ograduerad präst eller lärare

——————————–

 

83 numrerade NOTER med extra förklaringar till ovanstående nr

1) Jonas Phragmenius, 1639-1702, lektor i grekiska vid Gävle gymnasium 1669-1679, övertalades, pga hans erkända pedagogiska skicklighet, att åta sig rek­torstjänsten, som han först skötte vid sidan av lektors­tjänsten till september 1679. Kyrkoherde i Delsbo 1682-1702, där han p g a sin litenhet av bönderna kal­lades Lillprosten. Handstil och uttryckssätt tyder på en försiktig läggning, vilken även föranleddes av hans sjuklighet. Stamfar för släkten Phragmén (SMK). Sonen Jonas fortsatte sina studier i Gävle och blev sedan kyrkoherde i Segersta. Hans ättlingar ägde fram till 1933 Phragméngården i Hanebo.

 

2) Avgående rektor Mikael Kolmodin, 1640-1685, lektor i matematik vid Gävle gymnasium 1668, rektor vid Gävle trivialskola 1676, kyrkoherde i Simtuna 1678 och tillträdde denna tjänst kring årsskiftet 1678/ 79. Bror till den kände psalmdiktaren Israel Kolmo­din, som efter hans död uppfostrade hans söner på Gotland, där en gren av släkten stannat kvar. Släkten har namn och ursprung från Koldemo by i Arbrå (SMK).

 

3) Kvalitet och kvantitet av kunskaper i framför allt latin och sång hos eleverna värderades lika konkret som skolans böcker och lösöre, och eftersom rektor ansvarade för båda – en rektor Prosperius hade tio år tidigare avsatts därför att eleverna hade ett felaktigt latinuttal! – företas nu en noggrann inventering av såväl rektorsklassens kunskaper som skolans tillhörig­heter.

 

4)  Philippi och Jacobi dag: 1 maj.

 

5)  Rektorsbostället, som staden ansvarade för – så i många städer ända fram till 1950-talet – låg invid sko­lan men var i dåligt skick och ersattes med nybyggnad på tomten 42 i början av 1700-talet. Se min redogö­relse i Från Gästrikland 1970 s 36-53 nedan. Till bostället hörde också krydd- eller humlegård, kålhage och ämbetsvret.

   Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.

 

 

6)  Hans Andersson Hammar ägde strandtomten 22 och gården nr 63 ej långt från skolan. Han blev bor­gare 1647, var korpral vid stadens milis, skymtar i häx­processerna 1675 och i tvister om fisket i ån, betecknas allmänt som en orolig person. Bottnebräder: grova plankor för golv (SAOB).

 

7)  Baltzar smed köpte 1640 gård på Söder nära nya bron och fick flytta sin smedja, då Kungsgatan skulle dras fram. Sonen Anders Baltzarsson verkade säkerli­gen på samma ställe, eftersom hans änka gifte sig med smeden Johan Fast, vilken står mantalsskriven på samma område 1711. Här verkade sedan smeder vid Smedjegatan i flera sekler och när man på 1950-talet rev kvarteren för att planera Slottstorget påträffades den gamla smedjan på gården (se Wickberg s 114).

 

Se Sörensénska tomten i Erik Wickbergs berättelse om Smidesmästarnas gård,

 

8)  Olof  Botzson, snickareålderman, blev borgare 1673 och bodde sannolikt i gården nr 48, granne till rektorn. Det nybyggda skolhuset var fortfarande ofär­digt och Botzson anlitades bl a för att göra trappa till övervåningen, luckor till fönstren och diverse inred­ningsdetaljer (jfr Englund s 83, där exempel på hans dåliga ekonomi ges).

 

9)  Per Andersson i Östby fick tydligen börja arbeta på gården och återkom inte till skolan.

 

10) Anders Persson Grijs var borgmästare i Söder­hamn och nämns även som förälder 15 sept 1679. Den stora Grijssläkten hade namn och ursprung från Gris­backa by i Umeå. Även Anders fader klockaren Peder Jönsson Grijs och rådmannen Per Jacobsson Grijs hade barn i Gävle skola. Den förre var far till den populäre tillfällighetsskalden Niklas Grijs  (Wennaesius s 142), den senare till musikläraren Per Grijs (se nedan not 45).

 

11) I sin Historia om de nordiska folken 14:26 berät­tar Olaus Magnus under ett illustrerande träsnitt föl­jande: “Det är genom lag stadgat, att närhelst piltar eller ynglingar i städer, borgar, större byar och gårdar och enkannerligen på vigda kyrkogårdar spela kort, tärning eller vilket spel det vara må om penningar, skola dessa utan vidare gripas av fogdens tjänare och slagna i kedjor bindas vid stöder på torgen, som äro gjorda enkom för att skyndsamligen kväsa deras vanartighet.” Kyrkofäderna rasar ju mot alla slags spel. I Gävle var opinionen speciellt känslig, då man 1675 upplevt häxprocessernas skräckscener. Vad som hände var väl helt enkelt, att ungdomen – liksom nu – av vårvädret lockades ut ur de trånga stugorna och gränderna för att träffas och umgås några dagar innan fiskeflottans avfärd norrut lade staden öde och tom. Men skolans lärare och stadens fäder gick snabbt till anfall på speldjävulen, vars närvaro vid klockstapelns vigda klockor ansågs särskilt oroväckande. Kortspel och tärningsspel beivrades ofta, t ex 1668 enligt Wickberg, Bland kåkar och gränder s. 95.

 

Erik Wickbergs kapitel ang “Ett sekel utan fritidsproblem” sid 95   i Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder.

 

12) Dessa kortspel nämns i Stiernhielms Herkules i avskräckande syfte. Det vanligaste var La bete, som lever kvar i uttrycket “gå bet” = misslyckas. “Budi budi benne” nämns i Dalins ordbok som “ett slags lek bruklig i Sveriges landskaper”; “spela budit” (Hall s 294). Kronpenning var vad som nu kallas “krona och klave“.

 

13) Johannes Abrahami Forthelius, son till den 1675 avlidne komministern i Valbo Abraham Forthelius, bodde väl i moderns gård nr 71 vid Strömgatan där. skolan varit inhyst, då det nya skolhuset byggdes 1669-71). Johannes blev magister i Åbo och dog som kyrkoherde och prost i Arboga 1706. Som gymnasist saknade han en faders tillsyn, men mamman visste tydligen att utnyttja sina bekantskaper bland lärarna.

 

14) Djäknar från samma socken eller landskap inack­orderade sig ofta i samma hushåll. Om kosthållen, jämför Samuel Ödmanns Hågkomster.

 

15) till kungs: (trol) “om äran”. Jfr uttrycket rida till kungs om den lek där två på en stång försöker slå ner varandra med en påse (SAOB).

 

16) Johannes Unonius, 1661-1725, skulle bli Gävle­skolans rektor i 30 år. Han var son till sadelmakaren Uno Johansson, troligen boende i gården nr 79 vid Lilla torget. Mäster Unos dräng var också med i tär­ningsspelet (nedan 6 maj).

 

  Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.     Läs om  Gävleskolans rektor Johannes Unonius i denna bok.

 

17) Olaus Laurentii Fernander från Österfärnebo, “fattig bondson, flitig i läxor” (Hall s 464), hade nu råkat ut på det sluttande planet och dog enligt gymna­siematrikeln som alkoholiserad student (dissolutae vitae). Han författade en även kulturhistoriskt intres­sant nykterhetsskrift “Theatrum tragicum ebrioso- rum” (se Ny tidskr.bok- och bibi.väsen 1953 s 126 ff).

 

18) Martin Portuan, son till kyrkoherde Lars Portuan i Söderhamn (varav namnet: portus = hamn), utmärkte sig även som slagskämpe i Uppsala (se Fr v Scheele, Anteckningar om Gestrike och Helsinge nationer i Uppsala, Gävle 1877, s 25 f), dog som kyr­koherde i Hamrånge 1717.

 

19) Lars Johansson Ekroth, 1663-1739, blev efter stu­dier i Tyskland präst i Dorpat och Riga och slutligen kyrkoherde i Sigtuna (Selggren, manuskript 31; Upp­sala herdaminne).

 

20) Fiskeflottans avresa till Norrland och återkomst reglerade delvis skolårets längd. Enligt praxis fick ele­verna lov för att följa med på fisket. Ännu på 1900- talet kunde fiskarpojkarna få lov flera veckor från folkskolan för att hjälpa till (Edvard Nordin i Gefle Dagblad 1976 15/11). Men 1679 fick de avresta avstå från stipendier vid skolavslutningen. Reverendissimi (“den högvördigste”); rektor anspelar på ärkebisko­pens förestående besök i Gävle.

 

21) Olaus Jonae Lexelius var, som ofta barn till fattigt bondfolk, överårig djäkne, intogs i gymnasiet först 1687, dog som komminister vid Jakobs kyrka i Stock­holm år 1710 i pesten (Uppsala herdaminne I s 462). – Disciplinbrotten gjorde en översyn av skampallen, “stocken”, aktuell. Borgarpojkarnas okynnesritter på stadens gator var tydligen lika populära som dagens kappkörningar på MC och moped. Jfr även Wickberg, Bland kåkar och gränder s 95.

 

22) Kämnärskammaren låg 1737 och väl även nu i rådshusets övervåning. Vid kämnärsrätten behandla­des mindre viktiga tvistemål och administrativa ären­den (Brännman-Lenner s 14). Djäknarna dömdes icke efter världslig rätt som borgarna. Ännu på 1950-talet skulle lärarna följa med elever i rättsliga förhandling­ar, eftersom domar påverkade elevernas stipendier, uppförandebetyg och ev fortsatta skolgång.

 

23) Smeden Erik Pärsson, möjligen bror till Lars Pärsson, ägde gården i andra kvarteret nr 94 vid Lötgatan nära norra utfarten. De brandfarliga smedjorna låg i stadens utkanter.

 

24) Anders Persson Rospigg, borgare 1677, dog 1713, ägde också gård vid Lötgatan, nr 86. Han var gift med Margareta Rönqvist. (Om denna kända släkt se bl a Albert Andersson i Hälsingerunor 1977 s 126 f och Uddholm i Från Gästrikland 1975). Barnen kallade sig Rönqvist, sonen Per Rönqvist-Touschier (Sehlberg- ska släktboken) blev fil mag 1713, avled 1716 (Lenner- Wikén s 36, Selggren handskrift 27b).

 

25) Köpmannen Otto Nilsson ägde gården nr 56 vid Kyrkogatan, blev rådman 1685, anklagades för blod­skam med sin sonhustru 1696. Hans dräng Anders Persson hade undandragit sig krigstjänst 1676 (Sehlberg).

 

26) Tegelbruket i nuvarande Stadsträdgården bestod bl a av en brännugn och tegellador. Det ägdes vid denna tid av kyrkan men utarrenderades. Lertäkten omlades senare till ruddamm, som gett namn åt Ruddammsgatan. Från dammen ledde en liten bäck, vars utflöde i Gavleån ännu finns kvar. Om tegelbruket se Percy Elfstrand i Gävle stads kyrkor, s 17. Johan Lars­son Svedman ägde 1706 gården nr 14 invid tegelbru­ket, möjligen det gamla arrendatorbostället.

 

27) Jacob Andersson Höök, landsskrivare och befall­ningsman över Gästrikland, hade nyligen avlidit och begravts den 2 februari 1679, såsom framgår av Wen- naesius gravdikt nr 67. Christopher var väl hans dräng.

 

28) Skräddaren Hans Björsson hade sönerna Johan Lind (ej måg, som Englund felaktigt uppger s 68), 1668-1702, skräddare, Anders Lind, inskriven i Gävle gymnasium 1688, och Hans född 1676. Johannes Johannis, alltså Johan Lind, står mycket riktigt uppta­gen i alphabetica julen 1679. Johan Lind föll och slog ihjäl sig i en trappa.

 

29) Nils Olofsson Munk blev borgare 1658. Hans söner Olof Nilsson, fiskare, borgare 1688, död 1733, och Erik Nilsson, borgare 1693, död 1737, bodde enligt Hjort som grannar nära Islandsån, i en gård som de rimligen ärvt efter fadern och eventuellt delat. Erik Nilssons son Nils Ersson Munk, som också var fiskare, gifte sig till en strandgård i nuvarande kvarteret Gävle Vapen (Wickberg s 87).

 

30) Uppenbarligen sadelmakaren Uno Johansson, far till rektor Johannes Unonius (se ovan not 16), vars begravningstal över fadern 1699 finns bevarat i Vasa­skolans arkiv. 1706 betecknas gården 79 vid Lilla tor­get som tillhörig “salig remsnidaren”, granne till en skräddare och en skomakare.

 

31) Hans krukmakare hade sin gård nr 32 vid Ström­gatan och stallgården nr 24 på andra sidan gatan ned mot ån. I krukmakarnas gamla skråbok, som förvaras på Vasaskolan, nämns anno 1668 även “unge bro­dern” Hans Hansson, som uppges ha betalt skråboken av egna medel. Hans Hansson Gadd-Gavelholm var far till kyrkoherden i Frötuna Anders Gavelholm och gymnasisten Johannes Gadd (se Lenner-Wikén).

 

32) Enligt Hjort bodde 1711 en Lorentz Bäck med hustru och dräng i centrala staden nära Stortorget.

 

33) Lars Olofsson Korstad köpte 1667 salig Jöran Kruses stora gård av Mårten Hansson Röbecks änka. Han blev borgare 1664, rådman 1669 och satt därför som domare i flertalet häxprocesser 1675. Han drev ett gästgiveri, som senare övertogs av sonen Johan och Olof Ström, dog 1687 enligt Sehlberg.

 

34) Olof Schroderus från Uppsala – efternamnet en latinisering av skräddare – blev lektor i vältalighet och poesi 1677, avled 1690. Skall ha författat en resebe­skrivning 1671 m m. Änkan bodde 1706 kvar i gården nr 70 vid Strömgatan.

 

35) Skomakaren och rådmannen Jöran Pettersson Folcker var en av stadens mest inflytelserika och för­mögna personer, riksdagsman 1638 (jfr Brännman- Lenner s 221), skänkte en bevarad epitaf i kyrkan. Hans första hustru Elisabet var dotter till storköpman­nen Daniel Kroger. Hans andra hustru Brita Åkesdot­ter nämns som änka 1675 12/5 i häxprocessen. Folcker tycks ha provocerat att bli borgmästare Hans Andersson och rektor Prosperius (jfr Brännman-Lenner s 174 och 237, Hall s 28). Hans gård nära torget nämns som plats­angivelse t ex Hall s 293 (“vid Jöran Petters port”), Hesselman s 8,9 (Når wij ha kummi öwer Torgji,/en hop grassanter mä fioler, pipur, lutur/ha säg på getun stält i hörne brewä sutor”).

  Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.

 

36) spisa: förslå, räcka till. ripa: göra repor (i mar­ken?) eller eventuellt: repa sig (efter ruset; jfr SAOB R1183).

 

37) Här kan åsyftas slaktaren Päll Persson Scharf, som fick burskap 1679 och ägde gården nr 44 vid Kyr­kogatan. Jfr Englund s 102.

 

38) Fiskarpojkarna fick avstå sina stipendier vid våravslutningen och tycks så småningom ha lämnat den lärda banan för näringarna, Staffan Andersson år 1682 i etymologica-klassen och Per Persson Norman redan hösten 1679.

 

39) Rektor, konrektor och apologist (räknelärare) fick som lön dela på kronotiondespannmål från Söderala, Skog och Regnsjö medan övriga lärare och elever delade på djäknepengarna i vissa namngivna socknar (jfr Lundén s 102). Här redovisas en delleverans (jfr dagboken 13 och 24 april) för 20 tunnor, som delas mellan avgående rektor Kolmodin och konrektor Blix. År 1682 fick apologisten själv åka upp till Häl­singland och kontrollera, att var tionde skyl på åkern räknades in som fullgott tionde (1682 15 okt).

 

40) Olof Persson tycks inte ha återvänt till skolan, om inte till skrivarklassen. En Olaus Petri i hans ålder vitt­nade i trolldomsprocessen 1675, (Meddelanden av Gestriklands Kulturhistoriska Förening 1927 s 43,45) men namnet är ju ytterst vanligt bland djäknarna.

 

41) Rektorsboställets underhåll skulle bekostas av staden eller rektor själv, men ibland är rektor inte så kinkig med att tulla lite på skolkassan. Här har inspek­tor eller eventuellt “Gråkappan” själv vid sitt besök på skolan 1684 korrigerat kassaförvaltaren.

 

42) Ärkebiskop var Johan Baazius d y, 1626-1681. Senare inspekterades skolan av ärkebiskop Svebilius 1684, då Christofer Aurivillius blivit rektor, och 1692, då Gabriel Phragmenius nyss tillträtt rektoratet. Man ville tydligen gärna se, hur nytillträdda rektorer skötte sig. Samma rutin följde också skolöverstyrelsen vis å vis läroverken. Gävle gymnasium var stiftsgymnasium och därför föremål för domkapitlets särskilda omvård­nad. Att mangrant uppvakta höga gäster vid stads­gränsen hörde till ceremonielet. Så möttes exempelvis Karl XIV Johan av borgerskapet vid Gustavsbrö, då han besökte Gävle 1819. Förutsätter man att        också gymnasium och prästerskap uppvaktade mangrant, var det en talrik skara som hälsade ärkebiskopen vid färjeläget i Älvkarleby.

 

43) Djäknarna placerades i sin klass efter studieresul­tat, “rum” (så i Gävle läroverk ända till 1888), och fick stipendium därefter. De flesta av de uppräknade ele­verna fortsatte sina studier vid gymnasiet (jfr 4 nov 1681): Primus, prästsonen Hans Persson Gestrin från Segersta, blev mönsterskrivare vid Hälsinge regemen­te. Andreas Jonae Agrelius blev lektor vid Gävle gym­nasium (Han var bondson från Ovansjö, avled 1705. Hans änka bodde 1707 kvar på strandgården nr 4 väs­ter om prostgården i nuvarande kvarteret Ordinarius). Lars Persson Hällström, 1657-1739, blev kommi­nister i Segersta och Hanebo, Carl Nilsson Haddberg bestraffades som gymnasist för dryckenskap och hemfridsbrott (Lundén s 365), blev 1691 komminister i Skeppstuna men suspenderades flera gånger för fyl­leri och slagsmål och “otidiga och oanständiga gester i predikstolen”, dog i pesten 1710. Johannes Jönsson Jerler, 1664-1716, dog som kyrkoherde i Torsåker, där hans porträtt skall finnas i kyrkan. Esaias Larsson Hammar blev student 1688 och inspektör för pärlfiskerierna (pärlfiske bedrevs särskilt i Norrland) men dog redan 1691, enligt Sehlbergska släktboken.

 

44)  Håkan Falk hade med sina anklagelser mot prostinnan Fontelia satt igång den stora trolldomsproces­sen i Gävle 1674 och 1675 (jfr Från Gästrikland 1926 s 74). Han väckte stort uppseende, då han i rätten också påstod att hans fader borgmästaren Carl Falk, prosten Fontelius hätske vederdeloman, deltagit i häxritterna till Blåkulla. Håkans syster Ingrid bortgiftes 1676 med Henning Mackej (se Hesselman s 41) och hans syster Elsa 1680 med Petrus Bergman (Wennaesius sonett 33, med kommentar s 122). Håkan själv blev inte gymnasist utan gick till sjöss och fångades av sjörövare i Algeriet men friköptes genom en rikskol­lekt. Flera djäknar från sjöstaden Gävle for ut i värl­den. Johannes Biörkman-Rolott omkom i Grekland under Königsmarcks kampanj mot turkarna 1688. Andreas Rudman blev superintendent för svenska kyrkan i Amerika. Både Biörkman och Rudman förde bevarade dagböcker. Håkan återkom till Gävle, där han lät sin mor dö på fattighuset (Sehlbergs släktbok; Lindeberg s 105).

 

45) Petrus Petri Grijs var son till rådmannen Per Jacobsson Grijs, fick privatundervisning av musiklä­raren Martin Strandberg (Hall s 265), blev kollega och director musices i Gävle 1689, dog som kantor vid storskolan och musiker i Storkyrkan i Stockholm, 1696 (Selggren). Johannes Petri, “en fattig änkas son i Gävle” (Hall s 265). Eventuellt åsyftas dock klassens primus Hans Gestrin. Båda Johannes övergick till gymnasiet under höstterminen.

 

46) Matematiken oklar. Rektor tycks mena att de 156 dalrarna i kassan egentligen borde vara 350-100-186 = 64. Han tar dessa 64 som arvode för vikariatet – han är ju ännu lektor vid gymnasiet – och lämnar resterande 92 till “herr företrädaren” eller till höstens utgifter.

 

47) Skolan disponerade en särskild (ännu bevarad) kyrkklocka, “Djäknan” (Gävle stads kyrkor s 102). Klockan ringde tydligen in både den nya terminen och varje skoldag, närmast till bönen kl 5. Ringningen sköttes av djäknar, som dock ofta ryckte av repet i klockstapeln (Englund, Ur rådhuskrönikan s 23). Inringning med handklocka upphörde ju först vid elektrifieringen o 1950.

 

48) Av de fem Grijspojkarna blev Johan häradshöv­ding i Hälsingland, Per kyrkoherde i Ockelbo, Hans, o 1668-1749, kyrkoherde och prost i Närtuna, med många begåvade barn, stamfader för adelssläkten Ankarheim; Lars handlande i Stockholm och Anders ) köpman i Söderhamn (Sehlbergska släktboke I”  s 219).

 

49)  Skolgossarna fick som regel sitta uppe på kyrkans (ännu bevarade) djäkneläktare eller djäkneskulle, medan gymnasisterna egentligen borde sitta nere i kyrkan (jfr Hall s 280,281). Det klagades ofta på stim och oordning uppe på läktaren, där man ju satt mera fri från insyn, och sannolikt var det därför som rek- torsklassisterna nu beordrades ner i gången. Om trängsel i bänkarna, jfr Gävle stads kyrkor s 23. Djäk­narna skulle obligatoriskt deltaga i gudstjänsten flera gånger i veckan. Först 1919 befriades läroverkets ele­ver helt från skyldigheten att gå i kyrkan på söndagar­na.

 

50) Dagboken gör uppehåll veckorna kring Mikaels­mässan 21-29 sept 1679, 26 sept-3 okt 1680, 24 sept- 1 okt 1682. Skolan hade nämligen lov för att lärare och elever skulle kunna besöka Älvkarleby marknad. Några elever hade tydligen åkt i förväg till Vedskär, möjligen felskrift för Ledskär, som ligger innanför Löfstaviken, där fiskarna ofta lade till, meilan Karlholm och Skarplinge och som har minnen, ett s k Kristinas jaktslott, från 1600-talet. Eller avses helt enkelt Skutskär?

 

51) Martinus Svenonis Rogstadius Strandberg uppvi­sar en tidstypisk prästkarriär. Bondson från Rogsta, född 1657, i Gävle skola sedan slutet av 1660-talet, gymnasist 1674, inskriven vid Uppsala universitet 1676 4 okt, återkommen till Gävle (ej i matrikeln men se Hall s 265) där han livnär sig som privatlärare, anställd som notarius, prästvigd 1684, komminister i Norrala 1688, kyrkoherde i Färila 1708, död 1709. Skolan rekryterade gärna sina lärare bland de privat- undervisande studenterna, så Johannes Sylvius, Jacob Rönqvist, Olaus Holm, Petrus Åberg (Hall s 265.) – Blivande lillprosten i Delsbo och kyrkoherden i Färila slåss alltså väldeliga med blivande riksdagsmannen och kyrkoherden i Ockelbo. Det idoga pryglandet och utskämmandet i skolan tycks inte inverka menligt på karriärerna. Man uppfattade kanske botgöringen näs­tan som en religiös akt, som då nunnorna risades av sin abbedissa. Skolstraffen graderades alltifrån hand­plagg till våt stut (på bara kroppen), skamstraff och fängelse.

 

 

52) Konrektor var nu rektorns bror Gabriel Phragmenius. Han promoverades till magister i Uppsala 16 dec 1679, blev rektor vid Gävle skola 1692, därefter kyrko­herde och prost i Västerlöfsta. Magistergraden var normalt kompetenskrav för rektorer, lektorer och kyrkoherdar; ickegraduerade blev skolkollegor eller komministrar. – Läroboksfrågan var så viktig att först ärkebiskopen och sedan inspektor måste kopplas in. Böckerna köptes häftade på distingen i Uppsala och bands i Gävle. Staden fick eget tryckeri först 1761 och boklåda ännu senare.

 

53)  Prästsonen Olaus Olai Strandeli från Hälsingtuna, som inskrevs i gymnasiet 1678, ville väl kolligera i när­belägna socknar, liksom gästriken Petrus Andreae, som var nybliven gymnasist. Strandell blev enligt Uppsala herdaminne kyrkoherde i Blekinge.

 

54) Eric Wennaesius anspelar i sonetten 41 på sina djäknevandringar I Hälsingland. Han var elev vid Gävle skola, inskrevs vid Uppsala universitet 1667 9 okt. Återkom till Gävte först 1682 (sonett 59), besökte 1684 socknarnas ting för att rannsaka om fornfynd, begrovs i stadens kyrka 1685.

 

55) Detta arvode är egentligen rektors och sångrek­tors andel av Olofspenningen, som varje hushåll i Norrland sedan 1314 betalt till först Uppsala och sedan Gävle skola (se Uddholm i Kyrkohistorisk års­skrift 1976 s 145). – Räkenskaperna skulle revideras och underskrivas av skolans inspektor prosten Fontelius.

 

  Klickbar bild – klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln.

 

56)  Huset kallades på 1700-talet “skolhuset“. Det är möjligt att inspektörs förbud sammanhänger med elevers förläggning dit, att de eftertraktade likpengarna, som man fick när man sjöng i likprocessioner, skulle reserveras för någon viss grupp. Notarius var ju sång­lärare och därmed också anvarig för elevernas liksång. – Uppsala domkapitel hade dock 10 sept 1679 avvisat prosten Fontelius förslag att de mycket fattigas barn skulle undervisas vid hospitalet (UDP 1679 10/9).

 

57) Joachimus Petri Walbodius Insulander (valbyg­gare från Ön), studerade vid Gävle gymnasium, stu­dent i Uppsala 1673-07-30, pedagog och nu överkol­lega vid Gävle skola, komminister i Gävle 1681, död 1697. Herr Joachim hade tydligen sitt huvud för sig. Här måste rektor gå in med detaljföreskrifter, efter­som överkollegan brast i nit och använde Gratista (egentligen “gratiselev“, jag fattar det som ett slags grammatikkompendium) i stället för de utförligare läroböcker som 1649 års skolförordning föreskrev. Som komminister anklagade herr Joachim sin försam­ling för att vara prästhatare och använda falska vikter (Gävle stads kyrkor s 24). Han var kort sagt en ganska kolerisk bråkstake.

 

58)  Franciscus Junius (Frangois du Jon), 1545-1602, fransk filolog som bl a utgav Ciceros brev. Skolans dagsschema med morgonbön kl 5, sångtimme kl 12 och rättning av skrivningar kl 13 följde ännu delvis den medeltida tidegärden, med regelbundna bönestunder och kyrkobesök.

 

59)  Organisten och musikläraren Lydert Dijkman blev efter ett slagsmål orättfärdigt dömd till dryga böter och lämnade därefter Gävle för att bli organist vid Storkyrkan i Stockholm. För att få ekonomi till flytt­ningen lånar han nu på sin fiol och spinett – en sådan rar klenod att inspektor själv vill ha den i sitt hem – men återbetalar lånet den 17 september. Om Dijkmans rättsfall, se Lindeberg s 109. Han nämns i trolldomsprocessen 1675 (Meddel. avG.K.F. 1927 s 39).

 

60)  Redan 1676 höll man utkik efter danska kapare ute på Lövgrund och Limön (Wickberg s 218). Karl XI gifte sig i Halland den 6 maj 1680. I stormaktstidens gymnasier talade man alltså latin om viktiga aktuella ämnen! Om Rönqvist talas mer den 14 augusti 1682.

 

61) I rektors klass studerade man speciellt retorik (ta­lekonst) och dialektik (disputationsteknik). På läro­planen stod därför Ciceros tal och Erasmus dialoger, men även Vergilius dikter analyserades med avseende på satsdelar och talekonstens alla figurer och troper och dialektisk bevisföring. Man var också observant på hur den lede fi, papisten, lade upp sin propaganda i skrifterna. Att lägga ut texterna på rätt sätt var ju riksviktigt också för socknarnas ideologer i prediksto­larna. – Vi ser här prototypen till Vasaskolans årsredogörelser som sedermera trycktes tom 1982.

 

62) Grekiskans studium motiverades av kravet att kunna läsa det nya testamentet på originalspråket och följaktligen ägnades all undervisning i ämnet i lär­domsskolan åt evangelier och epistlar. Inte förrän 1807 kommer de profana klassikerna in i skolan, först genom antologier, sedan genom direkt studium av Xenofon och fabler. Antikens Hellas återupptäcks, efter att grekiskan i sekler varit enbart ett yrkesämne för präster.

 

63) Eleverna levererade enligt bevarade uppbördslis­tor kannor med enbär till rektors brygd av dricka. Vid andra skolor fick rektor tallskott. – Närvaron under läsårets första veckor var lika dålig som under de sista. Särskilt i räkneklassen ambulerade eleverna ohämmat mellan skola, förvärvsarbete och sjömansliv.

 

64) Zellinger fungerar även i andra sammanhang som privatbankir. Briegels “Tröstekällor” redovisas i sko­lans inventarier som musikalier i 9 band. Wolfgang Carl Briegel, 1626-1712, aktuell tonsättare från Darmstadt i Tyskland.

 

65)  Roland Fontelius, son till inspektor prosten Fontelius, uppges ha nått magistergraden i Tyskland (Alrot, De Gestricia 2 s 30) och ha blivit kyrkoherde i Ystad. Den nya franska flärden tycks på olika sätt också ha drabbat prästens barn. Teaterkonsten har dock i alla tider intresserat Vasaskolans elever. Tomas Petri Gevaliensis hade redan 1607 skrivit bibeldramat Josefs historia. I det nybyggda gymnasiehusets övre sal spe­lades “björnspel” eller kommedior 1680, 1684, 1697, 1721 (Hall s 262).

 

66) Lars Ihering var son till kyrkoherden i Tierp Johannes Ihering. Kyrkoherdesönerna från Söderala Samuel Schalin, 1664-1703, och Lars Schalin, 1666- 1733, blev komministrar i resp Enköping och Bollnäs. Magnus Blix var son till faktor Blix vid Söderhamns gevärsfaktori. Lars Kjellberg, son till skräddaren Anders Mårtensson Trotz “vid Källan“, hade liksom farbrodern sitt namn efter Islandskällan, där släktgår­den låg (Wickberg s 19-20). Han blev kollega vid Gävle skola 1686 och dog som kyrkoherde i Åkerby 1724. Övriga har behandlats i not 43.

Skolan frekventerades främst av söner till präster, länsmän och, ofta på rekommendation av vederbö­rande kyrkoherde, bondsöner från länet och norra Uppland. I Gävle gick köpmännens, hantverkarnas och andra borgares barn, även söner till fattiga änkor och till bönder i Valbo och Hille, gärna i stadens skola, även om många nöjde sig med att förvärva läs- och skrivkunnighet eller de praktiska färdigheter som gavs i räkneklassen. Den sociala bakgrunden är ungefär densamma som redovisas för gymnasiets elever efter 1750 (E Brännman i Från Gästrikland 1970 s 18f).

 

67) Rektor Phragmenius morfar var kyrkoherden i Hagby Nicolaus Jonae Sepelius, som tagit namn efter socknen (latin saepes = hage) likaväl som Phragme­nius själv (grek phragmös = hage). Nils Sepelius var troligen en kusin på morssidan, anställd vid domkapit­let i Uppsala.

 

68) Christophorus Olai Aurivillius, 1652-1709, yngste son till prosten Olaus Aurivillius, som tagit namn efter Örbyhus (auris = öra, villa = hus). Rektor vid Gävle skola 1682, lektor i teologi 1691, kyrkoherde i Alfta 1696. Handstil och språk och gärning vittnar om en utåtriktad dynamisk personlighet.

 

69)  Jacob Eriksson Rönqvist tillhörde liksom Anders Rospiggs hustru Margareta den kända fransk-svenska släkten Rönqvist (se not 24 med litteratur). Han blev efter studier i Gävle skola och Gävle gymnasium stu­dent 1676, överkollega i Gävle 1681-1682, fil mag 1685, prästvigd 1688, död. som kyrkoherde i Alfta 1692. Hans hustru Anna, dotter till prosten Fontelius, påstod sig ha blivit förförd av begravningsförrättaren prosten J.H. Scheffer. – Rönqvist var en lycklig latin­talare (jfr ovan not 60) och författade 1686 till Magnus Gabriel de la Gardies begravning ett berömt latinskt sorgekväde, tonsatt av Lydert Dijkman och till en del översatt och tryckt i Sv Akademiens handl efter 1796: 11: Vivat inter astra Magnus, vivat ejus gloria! Även som lärare och notarie var Rönqvist ovanligt skicklig (Selggren s 116 f, 122).

 

70) Johan Johansson Thelin, 1656-1717, ångermanlänning med namn efter Tela by i Nordingrå, var enligt Buchts gymnasiematrikel elev vid Härnösands gymna­sium till 1674; pedagog vid Gävle skola 1681-1682, kyrkoherde i Häverö efter 1693 (Selggren; Uppsala herdaminne 2 s 124).

 

71) Olaus Brynolphi Hijsing, möjligen sonson till befallningshavande i Gävle Olof Hising (jfr SMK), elev vid Gävle skola 1647 (Uddholm i Från Gästrik­land 1968 s 83), student 1659, lärare vid sin gamla skola 1662-1682, synbarligen en av de stilla i landet, lärare på livstid!

 

72)  Gävlegymnasisten Olof Johansson Holm återkom till hemstaden som studiosus, blev överkollega och komminister, dog som kyrkoherde i Åker 1711. Också klasskamraten Per Eriksson Åberg, 1655-1725, åter­kom som lärare vid skolan 1680-1696, dog som kom­minister i ÖsterFärnebo. (En tredje klasskamrat var f ö domprosten i Uppsala Daniel Djurberg, den sven­ska geografiens fader).

– Skolans lärartjänster var tyd­ligen blott anhalter i karriären för blivande präster och lektorer. Gamlingar som Olaus Brynolphi blev undan­tag från regeln.

– Sk springvikarier var inte aktuella. De ordinarie lärarna vikarierade genom att samtidigt undervisa i två klasser. Sånt förekommer också på 1990-talet.

 

73)  Lars Olsson Sundeli, med namn efter hemsocknen Årsunda, blev sedan komminister i Alfta och dog 1704 (Selggren).

 

74) Glasmästaren och snickaren Johan Ersson Örn ägde gården nr 41 strax norr om rektorsbostället. Han tjänade mycket pengar på skolan och hans son Chris­tian Örn blev efter studier där också kollega och musiklärare vid Gävle skola 1705-1712 (Selggren).

 

75)   Bengt Olsson fullföljde icke sina studier vid Gävle gymnasium.

 

76)  Andreas Persson Sandel, 1671-1744, student 1690 i Uppsala och i Åbo, kallades 1701 till Andreas Rudmans (not 44) efterträdare som predikant och senare prost för de svenska församlingarna i Amerika, gifte sig där med emigranten Maria Dahlbo, dotter till plan­tageägaren Per Mattsson, tillträdde 1719 en tjänst som kyrkoherde och senare prost i Hedemora, författade på biskop Svedbergs uppdrag “Historica narratio Pennsylvaniae in America.” Andreas Sandel blev stamfader för adliga ätten Sandels och farfar till segra­ren vid Virta bro fältmarskalken Johan August San­dels. Även Andreas bröder Magnus, prost i Sparrsätra, och Zacharias, underkollega vid Gävle skola, studerade vid Gävle gymnasium.

 

77) Mikaelsmässan var fardag inte bara för pigor och drängar utan också för tillträde till rektorsboställen! – Ännu sägs buföra till fäbodvallen.

 

78) Johan Sylvius, studiosus 1674 och informator i Tierps prästgård (Hall s 265), apologist (räknelärare) vid Gävle skola 1680-1698, då han klagade “under detta svåra oket, där jag på 18 års tid så mycket skole­stoff och kritedamm haver insupit, att nu är till befarandes att mitt bröst icke mera står till att hela”. Kyr­koherde i Valö 1698-1729. Sylvius (eller en namne som var lagman i Värmland) står som författare till en “räknebok på svensko … för små skolepiltar”, Göte­borg 1693. – Onsdagstimmen i matematik i rektors klass var all undervisning i ämnet som bestods i hela latinskolan, och var en viktig innovation som beord­rats av ärkebiskop Baazius vid hans besök den 3 juni 1679.

 

79) Nils Eriksson Gozelius, kyrkoherdeson från Ovan­åker, student i Uppsala 9 okt 1678, studiosus i Gävle 14 febr 1680, komminister i Estuna, död 1723.

 

80)  Piscator eller Vischer: nederländsk kartograf. Kar­tan över det antika Grekland (Graecia antiqua) följde ett verk av matematikern J.W. Lauremberg, 1590- 1658.

– Abraham målare ägde sannolikt gården nr 2, närmast prästgården, som sedan innehades av mågen Erik Menlös (jfr Englund s 81).

 

81)  Biskopen i Linköping Jonas Petri Gothus lät 1640 trycka ett tjockt latinskt, svenskt och tyskt lexikon i folio. Detta stod kedjat i skolsalen (ungefär som en telefonkatalog) och slets enormt och måste ofta ersät­tas. Skolsalen, som alltså rymde timglas, kartor, tavlor samt den fastkedjade ordboken och en bibel, hade också ljuskronor över de olika klassernas “kättar” men saknade eldstad fram till 1738.

– Bokbindaren Lorens Falk (Englund s 5), bodde i gården nr 59 vid Lötgatan och tjänade pengar på skolan, där också hans söner fänriken Per (stupad vid Gadebusch 1712) och musikläraren Johan (Selggren s 174) gick.

 

82)  Enligt Karl XI :s dagbok anlände kungen till Gävle den 8 januari, mönstrade trupperna (sannolikt vid det s k lägret i Strömsbro) 9-11 januari och avreste till Falun den 12 januari. Eftersom kungen gett avsevärda bidrag till skolhusbygget, bör han rimligen också ha besökt skolan något, trots pågående julferier.

 

83)  Holländaren Jan Minelli utgav lättöversatta uppla­gor av klassiska författare. Hans skolböcker kallades “åsnebryggor”.

 

SAMMANFATTNING

 

Det skrivna ordet kan endast förmedla skuggbilder av de människor som en gång levde och verkade i den stora skolbyggnaden med omgivande gårdar och grän­der. Ändå anar vi deras karaktärer och tankar; räken­skaper och bevarade föremål berättar detaljerat om deras fysiska miljö och vi vill nu försöka värdera deras livsinsatser i ett större sammanhang.

 

Gävle trivialskola var en prästskola, präglad av sträng ortodoxi och hårda straff. Skolan byggde sin ekonomi delvis på djäknepengar och den medeltida Olofspen­ningen. Ärkebiskop och prost övervakade såväl undervisning som räkenskaper. Lärare och elever lydde under kyrkolagen. Det trägna studiet av bibel­grekiska, av Ciceros talekonst och Vergilius skalde­konst liksom sångövningarna inriktades helt på de bli­vande prästernas yrkesutövning. Den effektiva skolti­den beskars av de långa loven och den stora elevfrån­varon vid läsårets början och slut. Trångboddheten i den lilla staden medförde stark social kontroll men också stor stingslighet i människornas umgänge med varandra. Dryckenskap och gatubråk förekom även bland skolans elever.

 

Vi spårar dock klara tecken till förändringar.

 

1. Matematik införes som skolämne i rektorsklassen. Skolans räkne- eller skrivarklass växer och omfattar 1690 39 av totalt 178 elever. Av de 30 elever som 1680 intogs i skolan fortsatte 7 i gymnasiet, 7 avbröt sina studier och 16, dvs fler än hälften, gick via skrivarklas­sen till olika praktiska yrken. Eftersom gymnasiet nu övertog de vuxna elever, som tidigare gått kvar i rek­tors klass, fick trivialskolan mer karaktär av allsidig elementärskola för barn och ungdom. Rektorstjäns­ten som förut rekryterats bland lektorerna får nu en annan status, med mer social och pedagogisk men mindre “lärd” inriktning. Rektor Unonius och hans efterträdare tar skolmästarsysslan som ett livskall.

 

2. Fransk kultur (kläder, uppträdande) lanseras av ungdomar som “monsieur Roland” men möter en viss reaktion i Wennaesius dikt om hälsingeflickorna. Kringresande tyskar och andra uppför bibeldramer i skolhuset.

 

3. I Uppsala verkar professorerna Rudbeck, Schefferus och Verelius samt tidens störste svenske latinskald Johannes Columbus. En lång rad Gävlestudenter återkommer från universitetet med deras nya idéer och lärdomar för att verka som privatlärare i hemsta­den (se härom Magnus von Plåten, Privatinformation i skolan. Umeå 1981), snart också som kolleger i sko­lan. Lärarna fortsätter ofta sina studier och avlägger examina i Uppsala. Jacob Rönqvist håller aktuella latintal i Columbus anda och hans gravdikt för Magnus Gabriel de la Gardie bygger på lyriska trokaiska vers­mått i god barockstil. Skalden Wennaesius undersö­ker på uppdrag av riksantikvarien Hadorph Gävle­traktens fornlämningar. Därmed inledes en lokal­forskning som sedan fortsättes av Johan Kabb, Eric Alrot och många andra, lärdomsgiganter som dom­prosten Daniel Diurberg (Gävlegymnasist 1674) och prosten i Hudiksvall Olof Broman (1705-1706 vikarie­rande lektor i Gävle), författare till Glysisvallur.

 

4. Man inköper de nya Minelli-upplagorna av klas­siska auktorer samt moderna väggkartor. Tidens stora latinlexikon – som även omfattade de många inflyt­tade hantverkarnas “hemspråk” tyska – samt 1674 års svenska bibel stod till elevernas förfogande i skolsa­len. Skolans musikbibliotek var omfattande och inrymde även verk av samtida som Hammerschmidt och Briegel.

 

5. Djäknarna Elias von Walcker och Johannes Uno­nius framträdde senare i livet som pietister.

 

6. Den dynamiske Olof Rudbecks nationalism och vetgirighet kan ha inspirerat även Gävles studenter till utomordentliga prestationer som kyrkoledare, musi­ker, författare, läkare och naturforskare. Stormaktsti­dens studenter fann det naturligt att sprida svensk kul­tur och religion utomlands.

 

7. Ur 1600-talets Gävle framgår släkter som skulle göra bestående insatser för landet: Aurivillius, Behmer, Fontell (von Tell), Gavelius, Grubb, Kolmodin, Mannerheim, Phragmén, Rudman, Rönqvist, Sandels, von Walcker, ofta med ursprung i präst- och borgarfamiljer. Man kan således inte frånkänna Gävle skola och gym­nasium en plats i tidens bildningshistoria.

 

Använda källskrifter

Brännman, E – Lenner, A, Gävle stads dombok 1631-1639. Bidrag till Gästriklands kulturhistoria 2. 1982.

Englund, N, Hantverkarsläkter i Gävle på 1700-talet. 1932.

Fyhrvall, O, Bidrag till Gefle stads historia och beskrifning. 1901.

Geographisk beskrifning öfwer Gefle 1737. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1909/10 s 1-5. Även i Gefle Dagblad 26/3 1964.

Gävle stads kyrkor av E Andrén, B Hellner och P Elfstrand. Sveriges kyrkor 1932.

Gävle. Vasaskolans arkiv. Trivialskolans arkiv DI:1 (matri­kel), GI:2 (räkenskapsbok).

Hall, B Rud., Till Gefle läroverks historia . . . ÅSU 68-69.1943.

Hesselman, B, Bröllopsdikter på dialekt. Nordiska texter och undersökningar 10. 1936-37.

Hjort, C W, 1700-talets Gefle i mantalslängderna. Norrlands- Postens julnummer 19/12 1941.

Lenner, A-Wikén, E, Gävle gymnasiums matrikel 1669-1849. Bidrag till Gästriklands kulturhistoria 1. 1969.

Lindeberg, M, Gefle på 1600-talet. 1934.

Lundén, E, Bidrag till Gävle skolors historia. I. Läroverkets historia. 1930.

Sehlberg, E, Gestriklands fornminnen. Handskrift. Vasasko­lans arkiv.

Sehlberg E, Gefle och dess släkter. Handskrift. Vasaskolans arkiv.

Selggren, J, Minne af lärarna vid Trivialskolan i Gefle. Hand­skrift. Vasaskolans arkiv.

SMK = Svenska män och kvinnor. 1942-1955.

Trolldomsrannsakningarna i Gefle 1675, av S-B-G. I Medde­landen från Gästriklands Kulturhistoriska Förening 1926 och 1927.

Uppsala ärkestifts herdaminne 1-3 (Fant-Låstbom). 1842- 1845.

Eric Wennaesius. Etthundrade kling-dichter utgivna och kom­menterade av Ingeborg Nordin-Grip. Ak avh. 1934.

Wickberg, E, Bland kåkar och gränder på gamla Söder. 1962.

 

REGISTER (Siffrorna hänvisar till kommentarens noter)

Abraham målare 80

Agrelius, A 43

Andersson, P 9

Andersson, S 38

apologist 78

Aurivillius, C 68

Baazius, J 42, 78

Baltzar smed 7

Baltzarsson, A 7

Björkman-Rolott, J 44

Björsson, H skräddare 28

Blix 66

Botzson, O 8

bottnebräder 6

Briegel, W C 64

Brynolphi, O 71

budit (spel) 12

Bäck, L 31

Dijkman, L 59, 69

Djurberg, D domprost 72

djäkneklockan 47

djäkneskullen 49

Ekroth, L 19

enbärsplockning 63

Falk, C borgmästare, H 44

Falk, L bokbindare 81

Fast, J smed 7

Fernander, O 17

Folcker, J 35

Fontelius, R 65

Forthelius, J A 13

Gavelholm, A och H 31

Gestrin, H 43

Gothus, J biskop 81

Gozelius, N 79

grekiska som skolämne 62

Grijs, flera personer 10, 45, 48

Haddberg, C 43

Hammar, E 43, H 6

Hans krukmakare 32

Holm, O 72

hospitalet 56

Hällström, L 43

Höök, J befallningsman 27

Ihering, L 65

Insulander, J 57

Jerler, J 43

Junius, F 58

Jöran Petter skomakare 35

Karl XI41, 82

Kjellberg, L 66

Kolmodin, L, 12

Korstad, L 33

Kämnärskammaren 22

abet (spel) 22

Lauremberg, J W 80

Ledskär 50 Lexelius, O 21

liksång 56

Lincopensen 81

Lind, J 28

Lundquist, P N 29

läroböcker 52,61

Mackej, H 44

matematik (skolämne) 78

Minelli, J 83

Munk, flera personer 29

Nilsson, O 25

Norman, P 38

Olofspenningen 55

Olsson, B 75

Petri, Johannes 45, Olaus 40

Phragmenius, J 1, G 52, 67

Piscator 80

Portuan, M 18

Pärsson, E, L smeder 23

rektorsboställe 5, 41

Rospigg, A 24

Rudman, A 44

Rönquist, släkt 24, J 60, 69

Sandel, A 76

Scharf, P 37

Schroderus, O 34

skolkartor 80

skolteater 65

smedjor 7, 23

spannmålslön 39

straff 51

Strandberg, M 51

Strandell, O 53

Sundell, L 73

Svedman, J 26

Sylvius, J 78

tegelbruket 26

Thelin, J 70

Uno J:son sadelmakare 23, 30

Unonius, J 16

Wennaesius, E 54

versikularier inledningen

Zellinger 64

Åberg, P 72

åsnebrygga 83

Älvkarleby marknad 50

Örn, J glasmästare 74

 

Alf Uddholm

 

MINNESORD OM ALF UDDHOLM AV GÖRAN SEVERIN, BJÖRN WIDEGREN OCH ARNE ØVRELID

——————————–

juli 19, 2013

 

Gå till Startsidan     Sammanställt och kompletterat med externa länkar samt extra foton av – lisse-lotte@danielson.be